1) Här kommer energin in!
Under de kalla gångarna hittar vi dubbla Canalis-skenor från Schneider Electric. De levererar trefas växelström på upp till 250 ampere. Normalt kopplas en skena till vardera rackraden, men om en kund kräver strömförsörjning från två oberoende trefas-anslutningar kan man plugga in racket på båda skenorna.



2) Fläktskeppen finns över de varma gångarna
, alldeles ovanför racken. Några “draperier” längs med kanterna har Bahnhof inte installerat. Fläktarnas varvtal regleras av frekvensomformare, men i dag är de inställda på fasta hastigheter.

Inte varmare än 65 grader
Ersättningen beror även på hur varmt vatten Bahnhof kan leverera. Så värst mycket varmare än 65 grader är aldrig det vatten som Bahnhofs värmepumpar matar ut, så då Fortum behöver högre temperaturer går värmen till returflödet i stället. Fortum slipper då värma upp returvattnet lika kraftigt inför nästa varv, men betalningen blir ungefär 15–30 procent lägre.

Återvinningen kommer att köras under alla dagar på året då ersättningen för överskottsvärmen räcker till för att betala värmepumpens driftkostnader.

Den alternativa kylmetoden för Thule blir fjärrkyla från Fortum, alltså vatten som har kylts i rörslingor på Värtans sjöbotten.

"Effektuttaget är en av de dominerande kostnad­erna för serverdrift. Ifall vi kommer att gå med vinst eller inte beror lite på hur man räknar."


3) Två våningar under datorhallen finns det som kallas pumprummet. Två cirkulationspumpar används för kylmediet på “insidan”, flödet varieras för att ge lagom kyleffekt. En pump åt gången används, de körs ett dygn i taget för att jämna ut slitaget.



4) Innan kylmediet går tillbaka till hallen flyter det igenom
tre stycken 750-liters ackumulatortankar, helt enkelt värmeisolerade burkar som lagrar kallt kylmedium som en snabbt tillgänglig buffert.

15–51 öre per kWh
Elpriset från Fortum har det senaste året pendlat mellan 15 och 51 öre per kilowattimme. Värmepumparna som ska installeras hos Bahnhof har en värmefaktor runt 4 (det så kallade cop-värdet), vilket betyder att 1 kilowattimme el går åt för att pumpa ut 4 kilowattimme överskottsvärme. Värmeväxlaren har sedan några procent i förluster.

Trots att det går åt mer el bör Bahnhof ändå få ersättning motsvarande 20–40 procent av elkostnaderna, gissar TechWorld. Och riktigt kalla vinterdagar kan de mycket väl gå med vinst!
Men Gustav Bergquist på Bahnhof är inte säker på hur snabbt investeringarna kommer att betala sig:

– Effektuttaget är en av de dominerande kostnaderna för serverdrift. Ifall vi kommer att gå med vinst eller inte under femårsperioden beror lite på hur man räknar. Den viktigaste faktorn är att vi kan köra utrustningen så mycket som möjligt. När investeringarna är återbetalda kommer vi naturligtvis även att kunna använda det frigjorda ekonomiska utrymmet för att erbjuda våra kunder ännu konkurrenskraftigare tjänster och priser, säger han.

Pionen, en annan av Bahnhofs tre hallar i Stockholm, är fullproppad med servrar redan i dag eftersom den har varit i drift i några år. Där förbrukas runt en halv megawatt, men eftersom effektuttaget ständigt ökar dimensionerar man fjärrvärmeinstallationen för 40 procents tillväxt. Den anslutningen ska vara driftsatt under våren 2013 – Fortum behöver först lägga rör cirka 80 meter till närmaste fjärrvärmeledning och leveransen av värmepumpar av den här kalibern tar ett tag. Inkopplingen blir ett stort projekt, men alternativen hade blivit mindre effektiva:

– Vi var på väg att bygga värmeåtervinning för Pionen tillsammans med bostadshusen över gatan när Fortum presenterade Öppen fjärrvärme. Att mycket stora delar av överskottsvärmen kommer till nytta 24 timmar om dygnet är perfekt, säger Gustav Bergquist.
Och det här är bara början. Om, eller snarare när, Öppen fjärrvärme blir permanent finns det många tänkbara värmeleverantörer i Storstockholm.

– Vi gör just nu en studie för att inventera potentialen för nya värmeleverantörer. Enbart datorhallarna i Stockholm skulle räcka för att värma upp hela Täby, säger Jan Lindfors på Fortum.