5) Vägg i vägg ligger fjärrkylarummet där Fortums nät kommer in i fastigheten. Sådana här värmeväxlare används för att ge en tydlig gränsdragning mellan leverantör och kund och för att trycket i fjärrvärmenätet är ganska högt.



6) I samma rum visar Gustav oss det gamla reservsystemet:
“stadsvattenburken”. Inloppet är ett bastant rör från dricksvattenledningarna, ungefär 8 centimeter i diameter. Det räcker till för unge–fär 300 kilowatt kyleffekt, och varje sekund skulle över hundra liter uppvärmt vatten hällas rakt ut i avloppet. När fjärrvärmenätet är inkopplat kastas den här pjäsen ut.



7) Hela kylsystemet övervakas naturligtvis av en dator.
På terminalerna kan man se temperaturer i olika punkter i systemet, vätskeflöden och status på ventiler och pumpar. Den schematiska bilden visar värmeväxlarna och ackumulatortankarna. Överst till höger visas de två värmepumparna som ännu inte har installerats – de som ska leverera 65–70 grader varmt vatten till fjärrvärmenätet.

Bättre än Facebook
Sverige har kallt klimat och hög kvalitet på elförsörjningen. Det bidrog till att Facebook byggde sin hall i Luleå, men det som Fortum och Bahnhof nu gör är faktiskt ett par snäpp bättre.

Facebook kommer att förbruka runt 100 megawatt el – tillräckligt för att hålla 10 000 villor varma – som bara blåser rakt ut i luften. Luleås fjärrvärmenät har nämligen inte något behov av överskottsvärmen. Att det är galet är lätt att förstå, när man tänker på att en tredjedel av Sveriges fjärrvärme produceras genom att elda upp fossila bränslen och sopor.

Idealet hade naturligtvis varit om de gigantiska datorhallarna av Facebooks kaliber byggdes i industriområden nära stora städer som har behov av ”gratis” fjärrvärme. I framtiden lär serverladorna på landet få konkurrens av hallar på mer centrala platser. Bahnhof, Fortum, de boende i Stockholm – alla tjänar på det. Utom kråkorna, förstås.

infograf

Bahnhofs spillvärme går normalt till fjärrvärmekunder
eller till Fortum, det beror på dagspris och temperatur. Som reserv används fjärrkylanätet.

Ingen ny tanke – och det finns andra sätt

Egentligen tog man tillvara på överskottsvärmen från stordatorer redan på 1970- och 1980-talen, en del företag hade nämligen kontor som delvis värmdes upp på det sättet. Men effekten som en hel stordator förbrukade då skulle bara räcka till några få rack med bladservrar i dag. Kylbehovet har alltså ökat enormt mycket.

I takt med att internetjättar som Google och Amazon har byggt allt större serverhallar har traditionella metoder för kylning övergivits. De gamla vanliga luftkonditioneringsaggregaten med vätskor som kylmedium kostar för mycket, åtminstone om man ser till deras energiförbrukning. I Facebooks moderna serverhallar använder man i stället frikyla, där kall luft sugs in utifrån, passerar serverracken och sedan blåses ut ur byggnaden. I Luleå och Oregon har de byggt gigantiska hallar där kylsystemet tar upp hela övervåningen. Kall luft sugs in längs byggnadens ena långsida, filtreras och fuktas sedan med vattenspray för att ge kraftigare kyleffekt. Sedan blåser fläktar ned kylluften i alla “kalla” gångar mellan raderna av rackskåp som står på våningen under, och andra fläktar blåser ut den uppvärmda luften på andra sidan av byggnaden. I stort sett fungerar alltsammans utan rörledningar, kompressorer eller någon värmeväxling till flytande kylmedium.

Google använder andra metoder i sin anläggning i finska Fredrikshamn. Där har man värmeväxlare monterade direkt ovanpå rackskåpen, blåser igenom all varmluft från servrarna och leder bort värmen till Finska vikens kalla vatten.

Så går du vidare

  • James Hamilton, chefsingenjör för Amazons molnverksamhet, skriver ofta om kylning (“mekaniska system”) på sin blogg: perspectives.mvdirona.com
  • Projektet Öppen fjärrvärme: oppenfjarrvarme.fortum.se
  • Finska Academica har anslutit tre hallar till Helsingfors Energis fjärrvärmenät, och Tietos hall i Esbo kopplades in på Fortums nät för ett par år sedan: tinytw.se/tietogreen