Sanningen är att attackerna bubblat frisk under hela hösten, dels på grund av Julian Assange och Wikileaksaffären, men också på grund av beslutet om utlämnande av Pirate Bay-grundaren Gottfrid Svartholm Warg från Kambodja.


En diffus rörelse av nätaktivister kända som Anonymous står ständigt redo att visa sitt missnöje, framförallt i frågor som har med yttrandefrihet och upphovsrätt att göra. Ddos-attacker är deras främsta vapen, det fick många svenska organisationer bittert erfara under hösten 2012. Hur fungerar de här attackerna rent tekniskt? Är du hotad? Kan du skydda dig? TechWorld ska försöka besvara de frågorna i det här temanumret.

Men attackerna som skedde mellan den 1 och 5 oktober hänger mer konkret samman med en polisräd mot webbhotellet PRQ 1 oktober, där ett flertal servrar tillhörande bittorrent-sajter beslagtogs. Personer som hävdade sig tillhöra nätaktivistgruppen Anonymous uppmanade till hämnd genom ddos-angrepp.

På flera håll har det dock sedan framkommit att de som anser sig tillhöra det ursprungliga Anonymous, så kallade ”old school Anonymous”, tagit avstånd från attackerna mot svenska myndigheter och företag, och hotat att exponera de som använder sig av Anonymous ”varumärke” när attackerna genomfördes.

Gör målet otillgängligt
Hur går då en dos-attack till? För att svara på det måste vi först klargöra vad dos, denial of service, egentligen är. Det är en attack där resurser konsumeras i sådan omfattning att till exempel en webbplats eller en infrastrukturell ändpunkt (server, klient, brandvägg, router, switch) görs otillgänglig.

Sida 1 / 3

Innehållsförteckning

Fakta

Vad?! En partikelkanon i omloppsbana runt jorden?
 

Attackerna i oktober genomfördes till större del med hjälp av en mjukvara kallad High Orbit Ion Cannon, en multitrådad applikation som kan konfigureras att skicka webbanrop mot en webbserver. 256 trådar är möjliga, och varje tråd kan pumpa ut webbförfrågningar som belastar målet.

En typisk förfrågan som skickas från en av trådarna i High Orbit Ion Cannon. Den betyder att man vill att webbservern skickar tillbaka det som webbservern ska servera om man surfar in på http://målsystem.se/

Det här hände

1 oktober: Svenska polisen genomför en räd mot webbhotellet PRQ. En video postas på Youtube med information om vilka webbplatser som frivilliga skulle inleda aktion mot för att hämnas räden.

3 oktober: Riksbankens och Riksdagens hemsidor blir otillgängliga.

4 oktober: Flera mål tillkännages via Twitter, Facebook och andra kanaler, bland annat FRA, Göta hovrätt, Säkerhetspolisen, Socialstyrelsen, Riksdagen, Regeringen och Riksbanken.

5 oktober: Webbplatserna för Domstolsverket,
Åklagarmyndigheten, Polisen, Antipiratbyrån, Riksdagen, Riksbanken och Säkerhetspolisen gick ner, troligtvis som en följd av ddos-attacker.