Flera av företagen stödjer dessutom andra projekt och har i flera fall egen mjukvara med öppen källkod. Det är visserligen sällan huvudprodukterna, men det behöver inte enbart bero på ovilja. Stora program kan innehålla mängder av inköpt kod som inte kan släppas fri.
Men allt det här är kuriosa. För de flesta på it-avdelningen har frågan egentligen aldrig varit riktigt relevant. Om källkoden är fritt tillgänglig eller inte påverkar den dagliga driften föga. Det låga inköpspriset lockar somliga chefer, men supportavtal kostar även för gratisprodukter, och företag behöver den tjänsten. Problem med långa stillestånd är oftast mycket mer kostsamt än en mjukvarulicens.
Därför är inte pengarna en särskilt viktig parameter.
I stället är det framför allt produktens kvalité som fått avgöra valet. Mjukvara med öppen källkod briljerar inom många områden – det finns segment där inga stängda versioner ens kommer i närheten av sina öppna konkurrenter.
En hel del av all information du läser på nätet kommer till dig via innehållslösningar som bygger på öppen källkod. Drupal, Wordpress och Joomla är tre starka namn för webbhantering.
Genom åren har det blivit allt tydligare inom vilka områden mjukvara med öppen respektive stängd källkod dominerar. 2013 stöter du garanterat på mängder med öppen källkod om du jobbar inom it, framför allt på serversidan. Att det blivit så beror på att utvecklare i regel är bättre på funktion än form och det är främst teknikerna som driver öppen källkod.
Linux äter sig allt fetare
Linux är fortfarande flaggskeppet för segmentet. Operativsystemet äter större och större marknadsandelar av sina Unixkonkurrenter och växer snabbare än Windows. Analysföretaget IDC räknar med att ungefär en fjärdedel av alla servrar kör Red Hat eller någon annan Linuxdistribution.
En stor del av servrarna är kopplade till internet. Det är onekligen där som öppen källkod och öppna standarder rönt störst framgång. Ett väldigt tydligt bevis på det är att du kan ladda hem koden för nästan alla stora webbservrar.
Innehållsförteckning
Många av de vanligaste och bästa applikationerna med fri källkod hittar du på Apachestiftelsens webbplats. Väl värt ett besök om ni tittar efter alternativ till stängda program:
www.apache.org
Vill du gräva ner dig i källkoden till det mest framgångsrika operativsystemet med Linux som bas? Då ska du besöka Android Open Source Project. Googles lagringsplats för källkoden till Android är:
source.android.com
Om du är nyfiken på hur Microsoft vill att deras produkter ska samverka med öppen källkod ska du ta dig till webbplatsen för Openness:
www.microsoft.com/en-us/openness
Open Source Sweden är en svensk förening för leverantörer av öppen programvara. Bland medlemmarna hittar du till exempel Red Hat och IBM.
www.opensourcesweden.se
Som praktisk företeelse är öppen källkod helt ointressant för de allra flesta av oss. Mer ändå är idén god. Även om nästan ingen går igenom de tillgängliga dataraderna är det bra att möjligheten finns – bara om du någon gång skulle undra ifall det till exempel finns en bakdörr i Minröj.
Av samma anledning är en positiv inställning till
öppna standarder mycket viktigt. Molntekniken kan
inte lyckas om alla tjänster sluter in sig i sitt eget skal. Det måste gå att fritt blanda komponenter från olika
leverantörer och helt byta om du så önskar.
Segrar den stängda mentaliteten kommer du enbart kunna koppla din surfplatta till en skärm av rätt märke. Din telefon fungerar inte med vilket headset som helst. Och dina molnbaserade system vägrar kommunicera med varandra. Det är inte en framtid som gynnar kunden.
