I början av 2013 hanterades omkring 70 procent av alla webbsidor på nätet med Apache eller Nginx, enligt Netcraft. Även bland återstoden av webbservrar har flera med öppen källkod. Egentligen är det bara Microsofts Internet Information Server som är en stängd utmanare. Den har bara omkring 17 procent av segmentet.
Och det slutar inte där. Mängder av applikationsservrar, bloggplattformar och liknande informationsverktyg bygger på program med öppen källkod. Tro heller inte det enbart är internetrelaterad mjukvara – mängder av övervakningssystem, nätverksteknik och andra system används flitigt.
Med Android och Chromebook försöker Google att bryta sig in på klientmarknaden. Om de lyckas eller inte återstår att se, men det ser just nu bra ut på den mobila sidan.
Många implementationer av utvecklingsspråk är också baserade på fri källkod. Ruby, Python och Perl är tre populära exempel. Även Java är numera nära nog helt öppet. Alla stora, kommersiella aktörer ser också till att bygga bryggor till de här verktygen. Ofta får man tillgång till källkoden för de här integrationsprogrammen.
Även inom big data
Även inom nya, tekniska trender dyker den öppna källkoden upp. Ett tydligt exempel på det här är big data, ett fenomen som nästan helt bygger på verktyg som du kan kompilera själv. Hadoop, Hive och Hbase är själva kärnan i nästan alla produkter inom segmentet – såväl kommersiella som fria.
Marknadsandelar för webbservrar. Siffrorna visar antalet registrerade domännamn, inte antalet aktiva domäner. Källa: Netcraft.
Nämnda program har, likt många andra av de framgångsrika programmen med öppen källkod, hamnat under Apacheparaplyet. Det innebär att stiftelsen Apache Software Foundation sköter produkten och ser till att den inte dör. Förutom webbservern med samma namn hittar du bland annat Openoffice, ActiveMQ och Cassandra i listan.
Namnet Apache är en kvalitetsstämpel som lyser starkt. Om ett företag erbjudit en kodmassa till stiftelsen, och de tagit emot den, är det i regel en bra produkt. I många fall är det dessutom företag som Oracle, Facebook och Yahoo som initialt utvecklat produkterna. Just de stora webbföretagen är duktiga på att släppa central källkod fri.
Innehållsförteckning
Många av de vanligaste och bästa applikationerna med fri källkod hittar du på Apachestiftelsens webbplats. Väl värt ett besök om ni tittar efter alternativ till stängda program:
www.apache.org
Vill du gräva ner dig i källkoden till det mest framgångsrika operativsystemet med Linux som bas? Då ska du besöka Android Open Source Project. Googles lagringsplats för källkoden till Android är:
source.android.com
Om du är nyfiken på hur Microsoft vill att deras produkter ska samverka med öppen källkod ska du ta dig till webbplatsen för Openness:
www.microsoft.com/en-us/openness
Open Source Sweden är en svensk förening för leverantörer av öppen programvara. Bland medlemmarna hittar du till exempel Red Hat och IBM.
www.opensourcesweden.se
Som praktisk företeelse är öppen källkod helt ointressant för de allra flesta av oss. Mer ändå är idén god. Även om nästan ingen går igenom de tillgängliga dataraderna är det bra att möjligheten finns – bara om du någon gång skulle undra ifall det till exempel finns en bakdörr i Minröj.
Av samma anledning är en positiv inställning till
öppna standarder mycket viktigt. Molntekniken kan
inte lyckas om alla tjänster sluter in sig i sitt eget skal. Det måste gå att fritt blanda komponenter från olika
leverantörer och helt byta om du så önskar.
Segrar den stängda mentaliteten kommer du enbart kunna koppla din surfplatta till en skärm av rätt märke. Din telefon fungerar inte med vilket headset som helst. Och dina molnbaserade system vägrar kommunicera med varandra. Det är inte en framtid som gynnar kunden.