Stängt byggs på öppet
Men ännu viktigare är att licensen är väldigt väl lämpad för kommersiella bolag. Regelverket gör det möjligt att bygga en stängd mjukvara ovanpå den fria källkoden.
Ofta är det baskomponenter som bygger på fri källkod. Sedan staplar företag specialfunktioner ovanpå, som i regel är stängda. Till exempel finns det flera kommersiella applikationsservrar som använder Apache i botten.
Den röda tråden är att det är just basmjukvara. En stor del av infrastrukturen under bygger i dag på öppen källkod – framför allt på nätet. Men det har inte riktigt fungerat över alla segment, utanför de rent internetfokuserade lösningarna är det tunnare.
Ovanligt på företagen
Internt på företag håller stängda produkter fortfarande ställningarna mot sina öppna alternativ. Katalogtjänster, databashanterare och samarbetsmjukvara är tre exempel bland många.
I flera fall finns det alternativ byggda på öppen källkod, men de har aldrig riktigt slagit igenom. Oftast är skälet att de gamla, stängda varianterna har hängt med i många år och duger bra. Men det kan också bero på att många fortfarande känner sig lite otrygga med att lita på fria alternativ. Dessutom har inte de öppna projekten tillgång till lika stor säljkår som världens största it-leverantörer.
Det här märks tydligt på databassidan. MySQL och PostgreSQL lyfts ofta fram som exempel på ersättningsprodukter. Det är riktigt bra mjukvara som skulle fungera för väldigt många företag. I praktiken används de nära nog aldrig för produktionskritiska system på stora bolag. Där är det fortfarande stängda produkter från Oracle, Microsoft eller IBM som dominerar.
Windows dominans på klientsidan har dessutom gjort det svårt för alternativ – oavsett om de är öppna eller stängda – att ersätta till exempel Exchange, Active Directory och liknande tjänster.
Ett annat segment i vilket öppen källkod inte lyckats ta några nämnvärda kliv framåt är gränssnittet mot affärsanvändare. Många typer av produkter finns helt enkelt inte tillgängliga i tillräckligt bra lösningar med fri källkod.
Det finns en hel del öppen mjukvara som kan konkurrera med stängda alternativ, men få av dem är klientprogram. Ett av undantagen är Openoffice som kommer långt, men inte riktigt hela vägen.
Om du letar kommer du att finna ett eller flera alternativ med fri källkod inom nästan varje område, men jämfört med de stängda produkterna håller de helt enkelt inte måttet.
Innehållsförteckning
Många av de vanligaste och bästa applikationerna med fri källkod hittar du på Apachestiftelsens webbplats. Väl värt ett besök om ni tittar efter alternativ till stängda program:
www.apache.org
Vill du gräva ner dig i källkoden till det mest framgångsrika operativsystemet med Linux som bas? Då ska du besöka Android Open Source Project. Googles lagringsplats för källkoden till Android är:
source.android.com
Om du är nyfiken på hur Microsoft vill att deras produkter ska samverka med öppen källkod ska du ta dig till webbplatsen för Openness:
www.microsoft.com/en-us/openness
Open Source Sweden är en svensk förening för leverantörer av öppen programvara. Bland medlemmarna hittar du till exempel Red Hat och IBM.
www.opensourcesweden.se
Som praktisk företeelse är öppen källkod helt ointressant för de allra flesta av oss. Mer ändå är idén god. Även om nästan ingen går igenom de tillgängliga dataraderna är det bra att möjligheten finns – bara om du någon gång skulle undra ifall det till exempel finns en bakdörr i Minröj.
Av samma anledning är en positiv inställning till
öppna standarder mycket viktigt. Molntekniken kan
inte lyckas om alla tjänster sluter in sig i sitt eget skal. Det måste gå att fritt blanda komponenter från olika
leverantörer och helt byta om du så önskar.
Segrar den stängda mentaliteten kommer du enbart kunna koppla din surfplatta till en skärm av rätt märke. Din telefon fungerar inte med vilket headset som helst. Och dina molnbaserade system vägrar kommunicera med varandra. Det är inte en framtid som gynnar kunden.