Däremot finns det inte mycket som talar för att webbaserad mjukvara, så kallad saas, software as a service, släpps med fri källkod. Salesforce, Facebook eller Netsuite vill knappast göra det enkelt för en konkurrent att göra en exakt kopia.

I stället fokuserar de på öppna api:er som gör det enklare att kommunicera med systemen. Det här är oftast viktigt för kunder med framförhållning och redan från början tänker att de faktiskt kan vilja byta ut lösningen. Endast om du har åtkomst till din information kan du vara säker på att du till exempel kan byta leverantör.

Även om du inte tror på molnet är det tunt på klientsidan om du letar efter öppen källkod. De flesta har något eller några program, men mycket mjukvara är fortfarande helt stängd.

VLC är populär
Bäst har det gått på den privata sidan. Framför allt video- och musikspelare har rönt en viss framgång, VLC är till exempel en populär filmvisare. Även specialmjukvara som Truecrypt för att kryptera hårddisken är populärare än kommersiella alternativ.
Annars är det mest webbverktyg som kommer med fri källkod. Men där tappar gruppen mark. Av de stora webbläsarna har Firefox fallit tillbaka. I stället dominerar stängda alternativ som Chrome, Safari och Internet Explorer.


Inom området affärssystem finns det många komponenter som helt saknas bland den öppna mjukvaran. Orsaken är att entusiasterna oftast är tekniker, inte specialister inom logistik eller handel.

På företagssidan finns det inte många som lockas av att ersätta Outlook med Zimbra eller Thunderbird, och seriösa fotoredigerare jämför inte på allvar Gimp med Photoshop.

Detsamma gäller för Openoffice. Tekniskt klarar det av mycket av vad Microsoft Office hanterar, men avancerade användare kommer att springa på pumpen direkt och frustreras över att makron inte fungerar. Dessutom är filformaten ett problem.

Absolut värt pengarna

Vad gäller virtualisering kan inte Virtual­box mäta sig med det som VMware och Parallels erbjuder. Om du jobbar med produkten professionellt är hundralapparna, eller tusenlapparna, som det vassare alternativet kostar absolut värt pengarna.

Och så finns givetvis den vanliga frågan – är det i år Linux ska ta över på skrivbordet? Det här har blivit något av ett skämt, eftersom entusiaster hoppats på att det ska ske i över ett decennium. Men nu är situationen faktiskt lite annorlunda. Ett Linuxbaserat operativsystem kan för första gången på allvar utmana på klienterna – tack vare Google. Det är operativsystemet Android som snabbt rör sig framåt, och lyfter du på locket hittar du faktiskt Linuxkärnan.

Fakta

Många av de vanligaste och bästa applikationerna med fri källkod hittar du på Apachestiftelsens webbplats. Väl värt ett besök om ni tittar efter alternativ till stängda program:
www.apache.org

Vill du gräva ner dig i källkoden till det mest framgångsrika operativsystemet med Linux som bas? Då ska du besöka Android Open Source Project. Googles lagringsplats för källkoden till Android är:
source.android.com

Om du är nyfiken på hur Microsoft vill att deras produkter ska sam­verka med öppen källkod ska du ta dig till webbplatsen för Openness:
www.microsoft.com/en-us/openness

Open Source Sweden är en svensk förening för leverantörer av öppen programvara. Bland medlemmarna hittar du till exempel Red Hat och IBM.
www.opensourcesweden.se

Som praktisk företeelse är öppen källkod helt ointressant för de allra flesta av oss. Mer ändå är idén god. Även om nästan ingen går igenom de tillgängliga dataraderna är det bra att möjligheten finns – bara om du någon gång skulle undra ifall det till exempel finns en bakdörr i Minröj.

Av samma anledning är en positiv inställning till
öppna standarder mycket viktigt. Molntekniken kan
inte lyckas om alla tjänster sluter in sig i sitt eget skal. Det måste gå att fritt blanda komponenter från olika
leverantörer och helt byta om du så önskar.

Segrar den stängda mentaliteten kommer du enbart kunna koppla din surfplatta till en skärm av rätt märke. Din telefon fungerar inte med vilket headset som helst. Och dina molnbaserade system vägrar kommunicera med varandra. Det är inte en framtid som gynnar kunden.