Öppen källkod - så började det

Missa inte vårt bildspel om hur Linux utvecklats, rent utseendemässigt genom åren!

Richard Stallman var ung under det glada 70-tal­et, då kärlek, musik och att dela med sig av allt som livet har att erbjuda var normen. Richards tillvaro på teknikuniversitetet MIT var stillsam, i en slags tidig, öppen hackar-kultur.

När MIT:s laboratorium för datavetenskap installerade ett lösenordssystem kom Stallman på ett sätt av avkoda lösenorden som han skickade ut i ett meddelande till användare med uppmaningen att byta till ett blankt lösenord i stället – allt för att systemet skulle kunna användas fritt. Till hans glädje följde hela tjugo procent av användarna hans uppmaning.

Brott mot mänskligheten

Men oroväckande moln började torna upp sig på himmeln. Hackar-kulturen började fragmenteras och delades in i läger bestående av de som tyckte att källkod ska vara fri för alla, och de som såg möjligheterna att stänga koden och tjäna pengar på proprietära produkter.

Under den här perioden knöt Stallman näven i fickan, men när kollegan Brian Reid på universitetet Carnegie-Mellon lade in spärrar i programmet Scribe för att hindra piratkopiering kallade Stallman detta för ett ”brott mot mänskligheten”.

Droppen som fick bägaren att rinna över kom 1980 då Stallman plötsligt vägrades tillgång till källkoden för en Xerox 9700-skrivare. Stallman hade till äldre skrivare hackat ihop ett snyggt skript som höll utskriftskön under uppsikt och skickade meddelanden till dem som väntade på utskrifter. Det tidsbesparande skriptet gick plötsligt inte att använda.

Unix i kikarsiktet

Upplevelsen när Stallman plötsligt inte kunde lösa ett till synes enkelt problem på grund av att källkoden inte var tillgänglig upprörde honom. Här föddes hans tanke om att mjukvara ska vara fri för vem som helst att modifiera.