Richard Stallman påbörjade ett korståg mot stängd mjukvara, och första målet i kikarsiktet var Unix som han ansåg vara en stor, proprietär och dyr klump. 1983 startade han Gnu-projektet. Gnu är en rekursiv förkortning som står för Gnu is not Unix.
"Det behövdes"
Georg Greve grundade FSFE 2001 med helt egna medel, och det skulle dröja ända till 2008 innan man hade intäkter nog att gå runt ekonomiskt.
Varför startade du FSFE?
– För att det behövdes. Det behövdes en europeisk plattform, med en europeisk kultur, som drevs av européer, förklarar Georg när TechWorld träffar honom på öppen källkodskonferensen FOSDEM i Bryssel.
Vad har ni uppnått?
– Vi har gjort mycket. Vi var drivande i antimonopolrättegången mot Microsoft och vi är inblandade i World Intellectual Property Organization under FN.
Vad finns det kvar att göra inom fri mjukvara?
– Vi har mycket bra öppen mjukvara i dag, till exempel webbläsare och skrivbordsprogram, men vi har ingen riktigt bra öppen grupprogramvara, säger Greve som har startat företaget Kolab Systems som säljer just öppen grupprogramvara.
"Vi hjälper företag"
Henrik Sandklef är en av de svenskar var med och startade FSFE. Han har jobbat i över tio år med öppen mjukvara.
Hur kom du i kontakt med öppen mjukvara första gången?
– Jag gjorde ett ex-jobb 1997. Just då visste jag inte vad fri mjukvara var för något, och jag fick mycket hjälp av en utvecklare som blev upprörd då han hörde att mitt jobb skulle tillhöra företaget. Han förklarade på ett snällt sätt för mig vad fri mjukvara är och jag tänkte direkt ”Det här är ju precis som jag vill att det ska vara”. Sedan var jag fast.
Vad gör ni i FSFE?
– Vi utbildar. Vi informerar företag och kommuner om fri mjukvara och hjälper dem som vill införa sådan.
Ökar medvetenhet om öppen mjukvara?
– O ja. I början kunde man få en klapp på axeln av folk på juristutbildningen som tyckte ”Spännande det ni gör, men ni kan gå tillbaka till er källare igen”. I dag är det inte så.
Vad skulle du göra annorlunda om ni hade mer pengar?
– Jag vet inte. Vi hade nog bara försökt att informera mer, och utveckla mer. Vi hade nog inte ändrat något. Vi hade bara fortsatt.
Stallmans skapelse innehöll det mesta du hittade i Unix, förutom det kanske mest väsentliga, nämligen kärnan. Gnu-projektets kärna Hurd var ett pågående projekt som aldrig lyfte, och det skulle dröja nästan tio år innan lösningen på problemet skulle uppenbara sig i form av ett inlägg på nyhetsgruppen comp.os.minix av den finlandssvenske programmeraren Linus Benedict Torvalds. Än i dag vägrar Stallman acceptera termen ”Linux” som benämningen för operativsystemet, utan propsar i stället på att kalla det för Gnu/Linux.
Fakta
Detta har hänt
1983: Gnu-projektet startas.
1985: FSF grundas.
1989: Första gpl-licensen skrivs.
1991: Linus Torvalds startar Linux-projektet.
1991: Gplv2 skrivs.
1997: Eric S Raymond skriver “The Cathedral and the Bazaar”, en avhandling om fördelarna med att utveckla öppen källkod.
1998: Netscape offentliggör koden till sin webb- läsare.
2001: FSF Europe grundas.
2007: Gplv3 skrivs.