Andersson: I en virtualiseringslösning har vi två ytterligheter. Värddatorn och gästen. Jag hävdar att en öppen lösning är bäst i båda fallen.
Precis som Microsofts lösning Hyper-V har KVM inte heller så många år på nacken.
Utvecklingen har gått starkt framåt inom båda lägren och rent funktionsmässigt ser vi inte så stora skillnader. Verktyget Disk2VHD som Henrik Elmsjö lyfter fram är kompatibelt med öppna lösningar och kan läsas exempelvis av Virtualbox.
För något år sedan var administrationsverktyget för Red Hats virtualiseringslösning beroende av Windows Server, eftersom det var byggt i Asp. I dag är Red Hats konsol portat till Java och går att köra via din webbläsare.
Linuxbaserade operativsystem som gäster anser jag definitivt vara enklare och smidigare att hantera än Windows-baserade. På Linux är du till 99 procent garanterad att operativsystemet kommer starta och fungera även om den underliggande hårdvaran har bytts ut eller på annat sätt förändrats. Här finns inga blåskärmar.
Microsoft har också lagt ner energi på att Linuxbaserade operativsystem ska fungera klanderfritt i Hyper-V i form av stora kodbidrag till Linuxkärnan.
Jag ser ingen annan anledning till att välja KVM annat än att du skulle sakna Linux-kompetens i ditt företag och har svårt att rekrytera.
Niklas betyg:
Linux: 8 av 10
Windows: 6 av 10
Elmsjö: Virtualisering är extremt central i dagens it-miljöer. Det är mycket viktigt att den produkt man väljer ger god flexibilitet och säkerhet. Så finns det ingen anledning att välja något annat än KVM? Jo, jag kommer direkt på några anledningar att välja Hyper-V i stället.
KVM kan inte flytta en vm under drift utan delad lagring, en mycket central och efterfrågad funktion som Hyper-V klarar redan i gratisutförandet. Det finns heller inget sätt att flytta lagringen för en vm under tiden den körs.
Produkten har heller inte någon inbyggd replikeringsfunktion som gör det lätt att starta en vm på en annan värdserver om den primära går sönder. Värdservrarna i ett KVM-kluster måste vara av samma processortyp, exempelvis Sandybridge eller Penroe, vilket kraftigt begränsar möjligheten att utöka ett kluster med nya servrar i efterhand, eftersom de troligen kommer att innehålla nyare cpu.
All konfiguration utom den mest grundläggande görs via kommandoraden och textfiler, vilket gör administrationen mer komplex. KVM har sina goda sidor, men jag kan inte se hur den på alla sätt skulle vara bättre än Hyper-V i Server 2012. KVM verkar tvärtom sakna centrala funktioner som både VMware och Microsoft erbjuder.
Henriks betyg:
Linux: 4 av 10
Windows: 8 av 10
Andersson: Katalogtjänster är ett av de områden jag är missnöjd med både på Windows och på Linux. Jag anser att Microsoft tack vare sin marknadsdominans och utmärkta förmåga att paketera och sälja produkter lyckades erövra marknaden med en minst sagt medioker produkt.
Om vi skrapar på ytan på Active Directory som det såg ut när det lanserades för drygt för drygt tio år sedan, kan vi se att det var en replika på domänstrukturen i NT 4, men uppiffat med lite dns, lite ldap och lite Kerberos. Det blev en halvmesyr, men en halvmesyr som lyckades erövra marknaden och som i stort sett blivit branschstandard.
Den stora nackdelen med Active Directory är de höga kostnaderna för de cal-licenser du måste köpa in, och oavsett om dina klienter är Linux eller Windows måste du betala licensavgiften.
Men alternativen är tyvärr inte bättre. Samba 4, som är en öppen variant på Active Directory, lever ännu inte upp till kraven.
Red Hat är i full färd med att bygga en lösning för identitetshantering helt baserad på öppna protokoll och öppna standarder och som kan integrera med Active Directory, men tekniken är ännu under utveckling.
Niklas betyg:
Linux: 6 av 10
Windows: 7 av 10
Active Directory är så gott som branschstandard. Samba 4 är den öppna implementation som kommer närmast, men som fortfarande inte lever upp till förväntningarna. Bild: Samba.org
Elmsjö: OpenLDAP, RHDS, FreeIPA, Samba 4 – det finns många katalogtjänster till Linux att välja på. Valfrihet kan ses som en bra sak, men hur vet man att det man väljer fungerar väl tillsammans med andra lösningar, operativsystem och produkter? Om man väljer ”fel”, hur enkelt är det att byta katalogtjänst? Vem tar det övergripande ansvaret om det uppstår problem i någon av katalogtjänsterna i kombination med någon av Linuxdistributionerna?
AD är en erkänt bra katalogtjänst som under tretton år har vidareutvecklats till att i dag ha avancerade funktioner, till exempel synkronisering med Azure i molnet. AD kan genom applikationspartitioner också användas till mer än att bara innehålla konton och grupper. Dns och andra applikationer kan integrera med katalogtjänsten och dra nytta av den effektiva replikeringen. Rodc höjer säkerheten och minskar sårbarheten på en domänkontrollant.
Det är heller ingen slump att AD-LDS är en populär, och gratis, version av AD som många olika tredjepartsprodukter använder sig av.
Valfrihet är bra, men standardisering, sammanhållen support och minskad risk för inkompatibilitet är också värdefullt.
Henriks betyg:
Linux: 5 av 10
Windows: 9 av 10
