Jörgen Städjes 16-bitarsdator, döpt till Ooga-Booga-box, snickrades ihop 1979. Den hade en 8086-processor från Intel och ett ram-minne på 64 kilobyte. Foto: Jörgen Städje
När skolan hade resurser
När det var dags att välja gymnasium fanns det inte någon tvekan om att det skulle bli fyraårig teknisk linje, med inriktning på el och telekom.
– Det fanns inte något annat alternativ, tyckte jag. På den tiden hade skolorna gott om resurser, och jag är glad att jag gick i skolan då. Det fanns apparater och vi fick göra experiment som man aldrig skulle drömma om att genomföra i dag, eftersom det anses för farligt. I dag tycker ungarna att skolan är tråkig, och det är synd att det har blivit så.
Den här laseravböjningsenheten, som kan användas för att rita figurer på väggarna, är en av de egenhändigt ihopsnickrade teknikprylar som Jörgen Städje fortfarande har kvar hemma.
Vilken typ av person var du i skolan?
– Jag var ultranörden, givetvis. Jag snöade in fullständigt på elektroniken. Men jag och min kumpan Thord Nilson gjorde revyer och skoltidningen också, och vi fixade festerna på gymnasiet och drev alla spex.
Efter gymnasiet gick Jörgen en ett-årig programmeringsutbildning och lärde sig de numera obsoleta språken Cobol, Fortran och Assembler.
– Samtidigt började Thord på KTH och där fanns det en datorförening som jag också gick med i. Den heter Stacken och vi fick bygga datorhallar och lära oss att meka med stordatorer.
Innehållsförteckning
Ålder: 56 år.
Gör: Frilansuppdrag inom journalistik och dokumentation genom egna företaget Qomputor Education Datasystems AB.
Familj: Hustrun Audrone och döttrarna Ramune, 20 år, och Gunilla, 16 år.
Bor: I bostadsrätt i Orminge utanför Stockholm.
Intressen: Simulatorer, partikelfysik, astronomi, elektromagnetisk störning, radio och antenner, ånglok, teknikhistoria och atomklockor. Och så datorer och elektronik, så klart.
”Jörgen är en väldigt trevlig och snäll man som tycker om att umgås med vänner. Han tycker mycket om musik och vi spelar klassisk musik varje dag. Men det blir förstås ett problem när han sitter framför datorn från tidig morgon till sen natt, från måndag till söndag. Därför har vi kommit överens om att lördag och söndag ska vara familjetid, och det håller vi på – annars blir vi i familjen tokiga. Både Jörgen och jag arbetar jättebra i köket och gillar att uppfinna ny mat eller testa nya recept från vänner – det kan man kanske se på våra kroppsformer. Men när det är dags att städa blir det svårare. Jag behöver prata om den kommande städningen i tre dagar, men sedan gör vi hälften var. Nyss har han dessutom renoverat vardagsrummet.”