I samma veva kom Jörgen även på att det skulle vara kul att bygga en rymdfärdssimulator.
– Jag kände att det inte skulle vara omöjligt att bygga själva den fysiska delen att sitta i, men så kom jag till bildskärmen med världsrymden som man färdas i – hur fixar man det?
Ingen kunde datorer
Det här var runt 1978 och Jörgen hade hört talas om något som kallades för mikrodatorer. Ingen kunde förklara för honom hur de fungerade, men han förstod att det här var precis vad som behövdes för att göra en simulerad bild av världsrymden.
– När jag började fundera på det så föll hela idén med simulatorn, eftersom det var mycket roligare med datorn. Så jag och Thord började bygga datorer. Han är likadan som jag, vi har gjort det mesta tillsammans.
Jörgen Städje har fortfarande kvar den serie tekniska tidskrifter kallade Natur & Teknik som han fick av sin pappa på 60-talet.
Kompisarna började med att konstruera en 8-bitarsdator med en 8085A-processor.
– Sedan ville jag vara värre och bygga en 16-bitarsdator, och då hade Intel precis kommit med ett utvecklingskit. Det bestod av en påse kretsar och så fick man hitta på själv hur det skulle kopplas. Dessutom behövdes det hårddisk, skrivare, bandstationer och så vidare.
Disk stor som tvättmaskin
Att köpa en vanlig åttatums hårddisk var nästan oöverstigligt dyrt, så Jörgen köpte en utrangerad hårddisk från en stordatorhall, stor som en tvättmaskin.
– Min 16-bitarsdator med 8086-processor är en av de allra första i sitt slag i Sverige. Den står magasinerad på Tekniska museet numera. De hade ett projekt att dokumentera den tidiga svenska datorhistorien, så jag har lämnat in alla mina lådor till dem.
Hur länge använde du din 16-bitarsdator?
– Några år, tillsammans med en ombyggd blodanalysdator som man kunde köra CP/M och Wordstar på. Sedan kom IBM:s pc och då var det inte lika kul längre, när man såg vilken mängd program det fanns till CP/M och MS-DOS. Om man ska bygga något själv så vill man ju att det ska vara lite billigare än det man kan köpa på stan, och att det ska hålla samma eller bättre processorkapacitet. Annars är det inte kul.
Vad var det du gillade med att bygga datorer?
– Det är som med all elektronik: Man bygger ihop något och ser att det funkar, och så blir man glad. Och med mikrodatorn behövde man inte bygga något nytt hela tiden – man skrev bara ett nytt program och så gjorde den något annat.
Innehållsförteckning
Ålder: 56 år.
Gör: Frilansuppdrag inom journalistik och dokumentation genom egna företaget Qomputor Education Datasystems AB.
Familj: Hustrun Audrone och döttrarna Ramune, 20 år, och Gunilla, 16 år.
Bor: I bostadsrätt i Orminge utanför Stockholm.
Intressen: Simulatorer, partikelfysik, astronomi, elektromagnetisk störning, radio och antenner, ånglok, teknikhistoria och atomklockor. Och så datorer och elektronik, så klart.
”Jörgen är en väldigt trevlig och snäll man som tycker om att umgås med vänner. Han tycker mycket om musik och vi spelar klassisk musik varje dag. Men det blir förstås ett problem när han sitter framför datorn från tidig morgon till sen natt, från måndag till söndag. Därför har vi kommit överens om att lördag och söndag ska vara familjetid, och det håller vi på – annars blir vi i familjen tokiga. Både Jörgen och jag arbetar jättebra i köket och gillar att uppfinna ny mat eller testa nya recept från vänner – det kan man kanske se på våra kroppsformer. Men när det är dags att städa blir det svårare. Jag behöver prata om den kommande städningen i tre dagar, men sedan gör vi hälften var. Nyss har han dessutom renoverat vardagsrummet.”