Vem ska betala?
Det där låter fint, eller hur? Men vem ska betala? Vi frågade rymdentusiasten Claes-Gustaf Nordquist, som är tvärsäker på människans framtid i rymden och har satt sig in rejält i ämnet.
– Månen är vår veranda. Där kan vi, nära jorden, lära oss hur vi ska klara oss i rymden och utnyttja dess resurser. Där kan också astronomi och radioastronomi bedrivas med stor fördel. Vi vet att kärnbränslet torium finns på månen, och sannolikt också uran.
Den första större månbasen måste ha alla grundläggande funktioner, till exempel bostäder, trädgårdar och verkstäder. Ingenting kan hämtas från jorden med kort varsel. När man bygger ut kan allt göras bekvämare.
Eftersom det inte finns någon biosfär kan några sakliga invändningar mot brytning där inte mobiliseras.
– Vi vet också att där finns guld, silver, kvicksilver och titan, och troligen även på grund av asteroidnedslag nickel, krom, kobolt, mangan, platina, iridium, palladium, osmium och rodium, och sannolikt även koppar på sina håll. Järn finns överallt, likaså aluminium och magnesium, säger Claes-Gustaf Nordquist.
Kapplöpning till 2015
Men hur går det egentligen med månkoloniseringen? Jo, kapplöpningen är igång både i statlig och i kommersiell regi. Utgivarna av Google Lunar X Prize lovar 20 miljoner dollar till det första privatföretag som kan sätta ned en farkost på månen som kan utföra ett antal specificerade uppdrag, men priset sjunker till 15 miljoner om en statlig organisation hinner före, men då räknas inte sovjetiska Lunochod från 1976. I vilket fall som helst upphör priset att gälla år 2015, så därmed är tidsspannet satt.
En typisk månbas som vuxit sig lite större. Solcellerna ställs upp så att en av dem alltid blir fullt belyst oavsett varifrån solen lyser. Fler funktioner ansluts runt de befintliga byggnaderna när basen byggs ut. Kommunikationsmedel och katapult behöver aldrig kunna riktas om, då jorden alltid ligger åt samma håll.
Claes-Gustaf Nordquist är insatt i förutsättningarna:
– Det har visats att det kan finnas metertjocka lager av vatten-is på månen. I de ständigt mörka kratrarna vid månens poler finns vatten i form av måndamm, där varje dammkorn är täckt av ett lager is.
Innehållsförteckning
Shackleton Energy Company – inklusive video med affärsidén:
shackletonenergy.com
Bättre bilar på månen:
tinytw.se/manbil
Interplanetärt internet:
tinytw.se/rymdnat
Massor av vatten på månen:
tinytw.se/manvatten
En arkitektbyrå vill printa månhus av månsand:
tinytw.se/arkmanhus
På Wikipedia finns bra artiklar om månfärder (List of current and future lunar missions), månbaser (Moonbase)
och rymdbosättning (Space colonization).
Skönlitteratur skriven av folk som förstår sig på teknik:
”Revolt mot jorden”(”The Moon is a Harsh Mistress”) av Robert A Heinlein och ”Mord på månen” av Ahrvid Engholm.
