Vi behöver ett interplanetärt internet – interplanet, ipn – och det är under utveckling hos till exempel CCSDS, Consultative Committee for Space Data Systems, bestående av 11 rymdflygstyrelser världen över.
De har redan kommit fram till ett rymdens ftp, kallat cfdp (CCSDS file delivery protocol) som arbetar med i ett protokollskikt ovanpå ISO:s transportskikt, alltså det som kallas bundle.

Ska hantera latens

Det nya protokollet kallas bundle protocol och ska ta hand om problem med lång latens, multipla överföringsvägar, borttappade paket och destinationsdatorer som är avstängda när data kommer, alltså sådant som ip inte kan hantera. Tekniken kallas delay-tolerant networking, dtn.

Och varför inte fundera ut ett domännamnsystem som täcker hela solsystemet på en gång? Förr eller senare sätter vi vår fot på Mars, Titan och Europa också. Systemet måste klara att särskilja olika nationaliteter på olika himlakroppar och dessutom vara kompatibelt med jordens internet.

@nyastockholm.se.moon?

Domännamn som www.nasabase.us.titan eller www.tsiolkovsky.ru.mars kunde fungera, precis som jorgen.stadje@nyastockholm.se.moon. Förr eller senare kommer en människa att födas på månen, alltså en månniska, eller ”loonie” som Heinlein kallade det, efter engelskans lunatic, alltså ”mångalen”. Den personens e-adress bör kunna bli något i stil med kalle@moonbase.moon.moon.


Hur ska man få iväg råmaterial från månytan på ett billigt sätt? En elektromagnetisk kanon är eldriven och kan skjuta iväg objekt med mycket hög fart och sikta in dem på en omloppsbana runt jorden, varifrån de sedan kan plockas ned. Bild: NASA

När mänskligheten väl bestämt sig för att etablera sig på månen kommer månkolonierna att växa och bilda stadskomplex, vilket medför stordriftsfördelar. Flera kan dela på ett reningsverk och reningsverk och syrefabriker kan dubbleras för redudans.
Efter att kolonierna etablerats kommer en del av finansieringen att komma från månturister. Moon trekking kommer att bli den yttersta semesterupplevelsen.

Det andra viktiga användningsområdet blir som bas för vidare rymdfärder. Raketer byggs lättare på månen tack vare den låga gravitationen och kräver av samma anledning mindre bränsle för starten. Och bränsle finns det som sagt gott om. Ju flera människor som kan samarbeta, desto större verkstäder kan byggas och desto större rymdskepp kan månrederierna framställa.

En forskande varelse

Människan är en forskande varelse, som alltid kommer att försöka etablera sig på nya platser. Det ligger i vår natur att ständigt utvidga vårt territorium och forska fram nya metoder för transport och överlevnad.

Men vi är inte allsmäktiga, det märks på jorden i dag. Forskningen kan inte lösa allt och ingenting blir någonsin perfekt. Tron på pseudovetenskap och politiska doktriner har bringat mera misär över människosläktet än något annat.

Men detta får inte undertrycka människans upptäckarinstinkt. Det är trots allt den som gjort oss till herrar på vår hemplanet. En dag tar vi språnget ut i rymden och då gäller det att inte fega ur, utan stampa gasen i botten mot stjärnorna, och vidare!

Fakta

Shackleton Energy Company – inklusive video med affärsidén:
shackletonenergy.com

Bättre bilar på månen:
tinytw.se/manbil

Interplanetärt internet:
tinytw.se/rymdnat

Massor av vatten på månen:
tinytw.se/manvatten

En arkitektbyrå vill printa månhus av månsand:
tinytw.se/arkmanhus

På Wikipedia finns bra artiklar om månfärder (List of current and future lunar missions), månbaser (Moonbase)
och rymdbosättning (Space colonization).
Skönlitteratur skriven av folk som förstår sig på teknik:
”Revolt mot jorden”(”The Moon is a Harsh Mistress”) av Robert A Heinlein och ”Mord på månen” av Ahrvid Engholm.