Många fascineras av internets möjligheter att delta i diskussioner, dela filer och skicka elektronisk post till andra människor över hela världen. Men det här är faktiskt inte unikt för internet. Samma funktioner var tillgängliga för dem som hängde på bbs:er, en sorts digitala anslagstavlor, under 70-, 80- och 90-talet. Skillnaden var bara att det inte fanns samma utrymme för bild, ljud och video. Allt var i stället text- eller menybaserat, och anslutningarna gick via långsamma modem anslutna till telefonnätet.

1978 – även i Sverige
Världens första publika bbs sattes upp i Chicago 1978 och hette CBBS, Computerized Bulletin Board System. Samma år såg Sveriges första bbs dagens ljus. Den drevs av ett textbaserat Kom-system på Stockholms Datamaskincentral och höll igång ända till 1990. Tack vare en koppling mellan Kom och amerikanska Arpanet, det vill säga föregångaren till internet, kunde bbs:en utväxla e-post mellan de två systemen.


Så här kan det se ut när man kopplar upp sig mot en bbs. Notera särskilt användningen av bokstäver för att bygga upp större grafiska element.

Några år in på 1980-talet påbörjades bbs:ernas verkliga storhetstid, som varade ända till slutet av 90-talet. Merparten av systemen drevs av privatpersoner med begränsade resurser. I regel hade de bara ett modem och en telefonlina, vilket också betydde att bara en person åt gången kunde koppla upp sig. Större bbs:er, till exempel på universitet, erbjöd i regel flera anslutningar, en så kallad modempool. Varje bbs hade en ansvarig person, en så kallad sysop, kort för system operator.

I slutet av 1970-talet användes ofta modem med en hastighet på 300 bitar per sekund för anslutningen, men i början av 80-talet fick 1 200-bitarsmodellerna snabbt spridning. På 90-talet när bbs:erna hade som mest användare var det vanligt med modem som klarade 28,8 och till och med 33,6 kilobit per sekund. Därefter kom 56,6 bitar per sekund. Det må låta lite, men med tanke på att gränssnitten var textbaserade fungerade det ändå bra.

Fabbes BBS fortfarande vid liv
Fabbes BBS är en av de äldsta svenska bbs:erna som faktiskt fortfarande är aktuell. Den startade 1993 och har visserligen legat i träda under de senaste fyra åren, men målet är att den tämligen snart ska kicka igång igen. Den drivs av Fabian Norlin som hela tiden har kört systemet på en Amiga med mjukvaran Nikom, men det kan komma att bli ändring på det.


Fabian Norlin arbetar med att få nytt liv in sin gamla bbs. Målet är att köra den på en Amiga eller i en Amiga-emulator.

– För bara ett par månader sedan lyckades jag kopiera över alla data till en Linuxburk. En plan är att sätta upp bbs:en via Amiga-emulatorn UAE och köra vidare i en sådan miljö i stället, förklarar Fabian Norlin.

– Originalhårdvaran låter alldeles för mycket för att den ska kunna stå i en bostad. Jag ser även över lite olika hårdvarulösningar för att köra vidare på Amiga på ett tystare och stabilare vis.

1 700 användare
När Fabbes BBS var som störst hade den cirka 1 700 användare. Diskussionsforumen var det primära, men även online-spelen lockade. Filytorna hamnade i tredje hand. Fabian Norlin understryker att bbs:en aldrig hanterade illegala filer.

När man laddade ned filer betalade man med krediter och när man laddade upp fick man krediter. Statusnivåerna var en annan viktigt del på bbs:en. Ju mer aktiv man var desto högre status fick man, och högre status gjorde det möjligt att vara inloggad längre.

En av anledningarna till att Fabbes BBS inte konkurrerades ut av internet är att den blev tillgänglig via telnet i mitten av 90-talet. Länge var den också ansluten mot det populära Fidonet, ett nätverk för mejl och publika forum.

Sammanhållningen viktig
Med åren blev den sociala sammanhållningen på Fabbes BBS allt viktigare.

– Att vara nörd, och då särskilt datornörd, var inte inne på den tiden. För många blev det lite av en fristad där de kunde hitta likasinnade. Bbs-festerna blev populära, där vi faktiskt tävlade i nörderier i stället för som annars i samhället när vi dolde dem. En återkommande klassiker på festerna var en tävling i att identifiera C64-musik, säger Fabian Norlin.

Innan han startade egen bbs hängde han en hel del på andra, främst Kom-baserade, bbs:er. Ibland hände det att han trillade in på någon menybaserad variant också.

– Jag började någon gång kring 1991, då jag ringde en bbs med ett lånat 2400-modem och laddade hem lite filer som jag inte fick att fungera. Jag fattade inte att man behövde packa upp dem också. När jag flyttat hemifrån kunde jag ringa så mycket jag ville, och det var inte ovanligt att telefonräkningen blev betydligt högre än hyran för min etta.