Se bildspelet ovan.
IDG.se – Nordens största IT-nätverk
Stäng
IDG Medlem
Här har vi samlat allt som gäller ditt medlemskap
Kommer du ihåg Ipaq, handdatorn som lanserades av Compaq år 2000? Nåväl, det var i alla fall en cool liten pryl, men långt ifrån alla var nöjda med operativsystemet som den körde. Låt oss presentera Familiar Linux. Den första versionen, 0.1, släpptes i maj 2000 och körde oftast skrivbordsmiljön Gnome Palmtop. Familiar nådde aldrig fram till 1.0 – detta trots att distributionen överlevde i sju år. Den avslutades med version 0.8.4.
I december 2001 lanserade Sharp Zaurus SL-5000D, den första enheten i deras handdatorfamilj som var utrustad med Linux. Skrivbordsmiljön hette Qtopia och hårdvaran bestod av en Arm-processor på 206 megahertz, 32 megabyte minne, en fantastisk färgskärm, styrkula och ett fysiskt tangentbord. Många nördar suktade efter den lilla skönheten. OpenZaurus-projektet startades för att hålla den uppdaterad och lade också till nya funktioner som utvecklare och nördar krävde.
I november 2005 släppte Nokia den handhållna enheten N770. Den levererades med Maemo, en Debian- och Gnome-baserad distribution som med hjälp av Hildon Desktop helt och hållet fokuserade på mobila enheter. Den erbjöd ett fullt utrustat Debian-skrivbord i handen. Under årens lopp uppdaterades och förbättrades systemet på många sätt. För många är det fortfarande en gåta varför Nokia dumpade det här systemet till förmån för Windows Phone.
Vad gör du när du har flera Linuxdistributioner, med liknade mål och struktur, som alla fokuserar på mobila och inbäddade system? Slå ihop dem och skapa Ångström! Den här distributionen, som blev en efterföljare till OpenZaurus (och en del andra versioner) släpptes i april 2007 och har inte uppdaterats särskilt mycket under de senaste åren. Däremot fungerar den på ett förvånansvärt stort antal konsumentprodukter inklusive den handhållna spelkonsolen OpenPandora.
2007 bestämde sig Openmoko-gruppen för att bygga ett helt fritt och GPL-licensierat system för smarta telefoner. Grunderna lånades in från Ångström. På sätt och vis lyckades de. Deras telefon, Neo FreeRunner, skeppades i juli 2008. Allt i denna best bestod av standardiserade Linuxkomponenter – GTK, Qt och X.org. Dessvärre nådde projektet aldrig ut till de stora massorna och utvecklingen lades näst intill ned i mitten av 2009.
Android föddes i oktober 2008. Så här såg det ut då. Det är nu den största mobila plattformen i världen. Över 70 procent av alla smarta telefoner som såldes under det första kvartalet 2013 körde Android. Från 0 till 70 procent på mindre än fem år är inte så illa. På sätt och viss kan man dock säga att Android inte helt och hållet är Linux. Det använder förvisso Linuxkärnan, men egentligen är det mer av en Java-baserad miljö som har få likheter med andra Linuxdistributioner.
PalmOS definierade verkligen handdatormarknaden under 90-talet. Men systemet kändes snart ganska mossigt och WebOS var ett sätt för Palm att modernisera sig. Det lanserades i januari 2009 och byggde på Linuxkärnan. Applikationerna byggdes huvudsakligen med html och Javascript. På så sätt hade WebOS en del likheter med Android. Det använde dock webbfokuserade tekniker istället för Java. Tekniskt sett är WebOS fortfarande levande men det har aldrig riktigt fått någon fart under vingarna. Dess framtid ser nu ut att ligga mer i tv-världen än på mobila enheter.
Många som tänker på skrivbordsanapassade Linuxversioner tänker också på KDE. Plasma Active, som släpptes i oktober 2011, är den mobila versionen av KDE. Det bygger på Qt och har ett distinkt KDE-utseende. För närvarande finns det inga enheter som levereras med Plasma Active, men det går däremot att installera på existerande surfplattor såsom Nexus 7.
Tizen, som debuterade i januari 2012, är en komplicerad best. Från början hade det här systemet mycket gemensamt med WebOS vilket gör att det sannerligen är enkelt för webbutvecklare att porta applikationer för Tizen. Vissa av komponenterna i Tizen 2 har däremot inte släppts under öppen källkod-licens. Och Samsung, som är en av de drivande krafterna bakom Tizen, har förvandlat Tizen till att bli deras operativsystem Bada byggt på en Linuxkärna. Än så länge har det inte släppts några enheter med Tizen, och några sådana verkar inte heller vara på gång.
I augusti 2012 introducerades Sailfish 2012 i Linuxvärlden. Det använder Mer (som ursprungligen bygger på Maemo) som grund och förlitar sig i huvudsak på Qt och html5. För närvarande finns det inga enheter på marknaden med stöd för Sailfish, men Jolla (företaget som ligger bakom Sailfish) uppger att den första telefonen med operativsystemet ska dyka upp i slutet av 2013.
Med Ubuntu Touch slog sig Canonical in på marknaden i februari 2013. Det är till stor del baserat på skrivbordsplattformen Ubuntu. Ubuntu Touch använder användargränssnittet Unity och utnyttjar Qt och QML för applikationsutveckling. Du börjar kanske notera en trend. Html5 och Qt. Qt och html5. Linuxbaserade mobila plattformar tenderar att inrikta sig på dessa tekniker, något som är trevligt för utvecklare som vill täcka in många system.
Det tar oss till april 2013 och släppet av de första telefonerna med Mozillas Firefox OS. Det lanserades ursprungligen i juli 2012 och de första hårdvarorna med systemet dök alltså upp nio månader senare. Det är imponerande. Precis som du kanske redan har gissat förlitar sig Firefox OS på webbtekniker såsom html5 och Javascript.
Det tar oss till nutiden. För närvarande dominerar Linux det mobila landskapet, utan tvekan tack vare den stora framgången för Android. Med tanke på att flera nya Linuxsystem är på väg in i den mobila världen kan vi räkna med att nästa årtionde blir lika intressant som det senaste.
Senaste nytt