När du hör begreppet “smart hem” är sannolikheten stor att det första du tänker på är kylskåp som berättar att mjölken är slut. Den andra tanken som far genom huvudet är förmodligen att allt i ett smart hem styrs av en central dator, och den tredje tanken är kanske att smarta hem var en fluga som dog runt millennieskiftet.
– Vissa elbolag erbjuder enskilda smarta hem-funktioner och det gillar jag som trend, men i min värld är det helt ointressant eftersom det inte baseras på standarder, säger Max Reiman, smarta hus-konsult i företaget Elarkitektur.
Men om det här är vad du tror om smarta hem är det dags att tänka om, enligt Max Reiman, konsult inom smarta hus i egna bolaget Elarkitektur.
Nackdel med det geniala
För att reda ut vad ett smart hem egentligen innebär och hur tekniken bakom de häftiga funktionerna ser ut börjar vi från början.
– När du släcker en lampa i ett vanligt hem trycker du på en knapp på väggen. Då åker ett metallbleck åt sidan så att det inte längre flyter någon ström. Det är genialiskt, och så här har elinstallationer gjorts i hundra år, säger Max Reiman.
Men det finns en stor nackdel med den här lösningen: det finns ett direkt, statiskt samband mellan knappen och reläet, vilket innebär att det inte går att styra funktionen på håll.
Den här boxen använder Max Reiman när han undervisar om smarta hem, bland annat för att visa hur reläerna fungerar.
– Tricket bakom smarta hem och all typ av fastighetsautomation är att du bryter upp det här statiska sambandet. Definitionen av ett smart hus är alltså att du har lyckats sära på knappen och brytaren så att du skapar ett dynamiskt samband.
Alla statiska samband
Det här gäller inte bara ljusknappar utan alla statiska samband, till exempel ventiler på element som du vrider manuellt eller luftinsläpp i ventilationssystem som regleras genom att du drar i ett snöre.
Innehållsförteckning
JM var ett av de byggföretag som satsade på smarta hem runt millennieskiftet, när hajpen var som allra störst. Två stora testprojekt uppfördes, men man fick aldrig satsningen att lyfta, enligt Greger Sandström, teknisk chef på firman.
– Vi gjorde ett litet projekt 2010 också, men efter det har vi inte tagit några ytterligare steg. Det kostar lite för mycket för att vi ska kunna erbjuda det till vanliga konsumenter i nuläget, säger han.
Inte heller några andra stora projektutvecklare av bostäder och bostadsområden satsar på smarta hem i dagsläget, vare sig i Sverige eller i utlandet, vad Greger Sandström känner till.
– Men inom allmännyttan har det fått ett uppsving, speciellt när det gäller bokningssystem och liknande. Vi måste räkna hem det från dag ett eftersom vi inte har någon förvaltning av våra bostäder, men de kan ju räkna hem det under längre tid.
Knx är ett osi-baserat nätverkskommunikationsprotokoll som är iso-standard för smarta hus. Det har funnits i snart 23 år och är resultatet av en sammanslagning av de tre tidigare standarderna ehs, batibus och eib.
