I dag är datormusen en självklarhet för många, något som inte är särskilt konstigt med tanke på att den både är effektiv och ergonomisk och dessutom inte kostar särskilt mycket. Den kan tyckas vara en enkel liten pryl, men faktum är att de varianter av möss vi använder i dag bygger på nästan 70 års utveckling.

Redan 1946 såg det första embryot till datormus dagens ljus. Då utvecklade Ralph Benjamin vid brittiska flottan en typ av fast styrkula för inmatning av värden i ett system som räknade ut positionen för flygplan som skulle attackeras. Patentet registrerades året efter, men uppfinningen tillverkades bara i ett exemplar och förblev länge en hemlighet inom militären.

Ett vanligt bowlingklot

Sex år senare, 1952, utvecklade den kanadensiska flottan en liknade styrkula för ett liknande system, men något patent togs aldrig. En kul detalj är själva kulan utgjordes av att ett ordinärt bowlingklot.

Det är en vanlig uppfattning att svensken Håkan Lans utvecklade den allra första datormusen, men det stämmer inte. Han har med hjälp av sin uppfinning Hipad, en typ av styrpuck med tillhörande digitaliseringsplatta som kom på 70-talet, möjligtvis i viss mån bidragit till att föra utvecklingen framåt, men mer än så handlar det inte om.

Musens egentliga skapare heter Douglas Engelbart och Bill English, verksamma vid Stanford Research Institute. 1963 var de klara med den första prototypen.

Anledningen till att den kallades för mus var att den hade en sladdanslutning som påminde om en svans och även ansågs ha en musliknade form, något som vi kanske inte håller med om i dag med tanke på att prototypen faktiskt var fyrkantig. Registreringen av rörelserna noterades av två klumpiga hjul på undersidan.

Missade att ta patent

Nästa avgörande steg i utvecklingen togs 1968 när tyska Tele­funken släppte Rollkugel, den första musen där rörelserna registrerades av en kula på undersidan. Den kom att användas i radarsystem för flygledare, men Telefunken tog aldrig något patent på innovationen. Kulbaserade möss kom sedan att bli standard under flera årtionden framåt.

1980 dök de två första optiska mössen upp. De läste av den underliggande ytan med hjälp av led-ljus, men eftersom tekniken var för dyr slog de aldrig igenom på bred front.
Inte förrän mot slutet av 90-talet, när processortekniken hade utvecklats markant och komponenterna rasat i pris, nådde de optiska mössen ut till massorna.

Senare förfinades den optiska tekniken och laser infördes som ett alternativ till led. Det resulterade i mer exakta avläsningar och är en vanligt förekommande teknik i många av dagens möss.

Sida 1 / 2

Innehållsförteckning