När kommer bussen? - Städje granskar SL:s teknik

Hur kan bussen veta var den befinner sig?

– Bussen använder sig av vägmätning och gps för att hålla reda på sin position. När dörrarna öppnas vid hållplats korrigeras positionen med gps om det behövs. Positionen rapporteras in till det centrala systemet via tetraradion. Positionen används också för att styra informationen i bussen, till exempel för när utrop av nästa hållplats ska göras, säger Johan Carlsson.

Större skyltar på bussterminalerna som nyttjar lysdioder och därför kräver 230 volt, är ip-anslutna.

Ledningen ser allt

Trafikledningen kan hela tiden se var bussarna är, och får färgkodade rapporter om hur buss­arna ligger till i förhållande till tidtabellen.
Bussföraren får också en indikation på hur han ligger till i tidtabellen och får automatiska order om att köra fortare eller långsammare.

Darc sänds som en underbärvåg på 76 kilohertz på fm-sändarna och ger idealt 16 kilobit per sekund. Bild: Axentia

Om trafikledarna till exempel vill lägga om en rutt eller utesluta hållplatser eller om en trafikstörning uppstår kan man lägga in det i systemet, vilket resulterar i automatiska meddelanden till alla bussar som trafikerar den berörda sträckan. Driftdata knådas dessutom om och ligger till grund för resultaten i tjänsten Reseplanerare på SL:s webbplats.

Servern gör prognosen

Trafikledarna använder ett system kallat avl, automatic vehicle location, som har ett antal bakgrundsfunktioner som innehåller kartor, tidtabeller, historik för uppföljning och ett flertal presentationsgränssnitt.

Den centrala servern räknar ut en prognos för när bussen förväntas nå olika hållplatser. Prognosen går vidare till en annan server med systemet Pub­trans som tillverkas av svenska Hogia i Stenungsund. Det är den centrala integrationsplattformen för hela lösningen. Där i finns databasen med tidtabeller och trafikdata, samt olika störningshanteringsverktyg.

Alla system som inte har med fordonsdriften att göra i en buss styrs av en industri-pc av typen Init Copilot PC, med Windows XP Embedded.

– Om inget annat sägs går prognosen vidare in i skyltstyrningssystemet och skickas ut till skyltarna. Vissa skyltar är direkt ethernetanslutna via SL:s eget ip-nät – det gäller alla större lysdiodskyltarna vid alla större anläggningar, som bussterminaler och järnvägsstationer, som ändå behöver 230 volt för sin drift, berättar Johan Carlsson.

Saknar kraftmatning

Det sitter som sagt lysdiodskyltar ute på stan också, på sådana ställen där det var ekonomiskt lönsamt att dra ut kontinuerlig kraftmatning. De får data via 3g-nätet. Men den absoluta majoriteten av skyltar sitter på ställen där det inte finns kraftmatning.