Över 1 800 sådana här skyltar sitter ute på SL:s linjenät.

De flesta busshållsplatser i SL:s trafikområde i Stockholm med omnejd försågs 2011 med elektroniska skyltar av olika modeller, som berättar om hur många minuter de olika bussarna avses komma till just den hållplatsen. Bussarna rapporterar sin position och annan information till ett centralt system, som sedan räknar ut när bussen borde vara framme om inget oförutsett händer. Den informationen sänds därefter tillbaka ut på stan på ett flertal sätt.

Visar tre närmsta bussarna

Skyltarna har tre rader och visar således de tre närmaste bussarna. Ibland kan en viss rad dessutom visa längre trafikmeddelanden, till exempel om förseningar eller pågående arbeten.


Skyltsystemet är helt beroende av positionsdata från bussarna. Data överförs till trafikledningen via tetraradio, som även används för tal­kommunikation (visas inte på bilden). Prognosprogramvaran lämnar sina prognoser för varje busslinje till trafikledningssystemet Pubtrans,
som bland annat matchar mot tidtabeller och skapar larm. Pubtrans levererar data, till exempel ankomsttider och trafikmeddelanden, vidare till servern för skyltsystemet (”Display and P A System” på bilden) som har kontakt med tre olika nätverk: SL:s eget ip-nät, en telefonioperatörs 3g-nät och Teracoms darc-tjänst. Pubtrans matar också ut information till tjänsten Reseplanerare på sl.se.

Det finns två skyltmodeller. Den vanligaste har lcd-display, medan en lite ovanligare nyttjar gula lysdioder. Lcd-varianten sitter på ställen där man inte kunnat dra fram 230 volt, medan lysdiodsvarianten kräver yttre strömförsörjning. Det visade sig bli ganska dyrt att dra fram elnät, så den övervägande mängden skyltar är av lcd-typen, trots att batteribytena kostar en del.

Skyltarna har också en inbyggd text-till-tal-funktion avsedd för synskadade, som läser upp texten på skylten genom en högtalare när man trycker på en knapp i busskuren. Varken knappen eller lcd-skylten själv har några som helst yttre anslutningar.


Inne på SL:s anläggningar, som här i tunnelbanan, är alla skyltsystem ethernetanslutna till SL:s ip-nät.


Tog helhetsgrepp

Johan Carlsson, SL:s förvaltare av skyltsystemen, kan förklara mysteriet:

– Vi tog ett helhetsgrepp på informationen för vi ville få ut bättre och mera likformig information till trafikanterna. Det gamla systemet var klart för skroten och vi bestämde oss för att bygga nytt, nätverksanslutet. De äldre systemen var oftast fristående, helt utan realtidskoppling, som bara visade tidtabellen mot en klocka, med undantag för stomlinjerna i innerstan som fick realtidsskyltar på hållplatserna 1998. Så fick SL en slant av trängselskatten 2007 och beslutade att sätta upp elektroniska skyltar från Norrtälje till Nynäshamn. Det är för närvarande 1 800 skyltar, men det ökar, säger Johan Carlsson.

Fakta

SL Realtidsinformation: realtid.sl.se
Axentia: www.axentia.se
Axentia iBus IBD 3030 (pdf): tinytw.se/ibd3030
Acapela Group har utvecklat talsyntesen. Lek själv på tinytw.se/acapela
Allt om darc (pdf): tinytw.se/darc
Teracom kallar darc för Radiodata: tinytw.se/radiodata
Länstrafiken i Helsingfors var klara redan 1999, det skrev jag om redan i ”Utan en tråd i Helsingfors” i Nätverk & Kommunikation 15/1999