Bild: Lockheed Martin

Det fungerar naturligtvis bättre om det är människan som har full kontroll och maskindelar bara förstärker människokroppen. Man kan ta Lockheed Martins Hulc som exempel, en löst påhängd hydraulisk konstruktion som medger att bäraren kan klara laster på 100 kilo över 20 kilometers oländig terräng på en batteriladdning. Konstruktionen medger att man sitter på huk, kan hasa sig fram och lyfta tunga laster med bara överkroppen.

Det kommer, som vanligt, att bli de stora amerikanska vapentillverkarna som Lockheed och Raytheon som kommer att slåss (!) om vem som ska bli klar med den första användbara stridsroboten först. För det är ju vad det handlar om: bli klar först och sälja till USA:s försvarsmakt.

Hur ska man då kunna få robotar och exoskelett att lära sig klara svår terräng? Svaret ligger förmodligen i ordet ”lära”. Principen torde bli densamma som det man just nu provar med neurala nätverk. Alltså: Utsätt konstruktionen för ett prov och se hur den lär sig. Förmodligen lär den sig bättre om det sitter en människa inuti och hjälper till med inlärningen. Hålla balansen, hoppa undan faror, undvika att slå i saker, öppna dörrar, gå i trappor, inte ha sönder saker man ska flytta på, inte knipa sönder saker som man bara ska putta undan, och så vidare.

Robotikens tre lagar överbord?

Frågan är i vad mån man kan tänkas inkludera robotikens tre lagar i stridsroboten, eller om det är kört redan från början?
Robotikens lagar är inom science fiction en uppsättning spärrar i form av lagar för robotar, med syfte att göra det omöjligt för dem att ställa till med stora skador.

Eftersom det ursprungligen handlade om tre lagar så är de kända som robotikens tre lagar. Lagarna formulerades under 1940-talet av författaren Isaac Asimov, tillsammans med John Campbell som då var redaktör för sci-fi-tidskriften Astounding Science Fiction. Lagarna är:

  1. En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada.
  2. En robot måste lyda order från en människa, förutom om sådana order kommer i konflikt med första lagen.
  3. En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen.

Lag nummer ett är skjuten i sank direkt. Stridsroboten är ju till för att skada människor, till exempel genom att skjuta på dem med jättekanon.
Direkt blir också den andra lagen orimlig, eftersom stridsroboten till exempel inte får lyssna till fiendens vädjanden om nåd.

Tredje lagen kan tänkas gälla, om de två första lagarna enbart avser vänner eller robotens förare. Till och med den ”nollte” lagen, att en robot genom handling, eller underlåtelse att handla, inte får orsaka att mänskligheten skadas, faller direkt.

Om den nollte lagen gällde skulle stridsroboten inte kunna fyra av den där jättebomben som förintade fienden.

Nej, pang på rödbetan är vad som gäller!

Fakta

Raytheons exoskelett (video):
tinytw.se/rayexo
Lockheed Martins Hulc:
tinytw.se/hulc
Boston Dynamics Big Dog:
tinytw.se/bigdog
Big Dog-ritningarna (pdf):
tinytw.se/bigdogpdf
Asimo faller (video):
tinytw.se/asimo