En lysande framgång - 50 år med lysdioden

När Erik Bergsten visade upp en infraröd laserdiod i tv-programmet ”Tekniskt Magasin” på 1970-talet och spådde att den kanske snart skulle lysa upp våra hem, var han långt före sin tid. Just den infraröda dioden skulle visserligen aldrig komma att göra det eftersom dess ljus inte syns, men dess kusiner, de vita lysdioderna, har i dag infriat hans spådom.

Lågenergilampan, en form av litet hopsnirklat lysrör, som är svår att driva rent elektriskt, tycks vara ett mellansteg som nu håller på att försvinna ur hemmen och ersättas av vita lysdioder, eller led, light emitting diode.

Fick en seg start

Elektroluminiscensen upptäcktes redan 1907, men det var ryssen Oleg Losev som skapade den första praktiska lysdioden år 1927. Sedan hände inte mycket förrän det första amerikanska patentet tilldelades två forskare vid Texas Instruments år 1961 för en infraröd lysdiod gjord i galliumarsenid.
Röda lysdioder kom 1962, men var då i experimentstadiet – masstillverkning skulle dröja ända till 1968, då Monsanto började serietillverka röda dioder i galliumarsenidfosfid (GaAsP).

De första lysdioderna på 1970-talet var ljussvaga och dyrbara. Den första gröna dioden som undertecknad såg måste betraktas i mörker för att synas bra vid en ström på 20 milliampere.

De första dioderna med synligt ljus avgav omkring 0,1 millicandela, men utvecklingen rusade fram och någon gång kring 2000-talet kunde röda dioder avge 5 candela vid 50 milliampere. Det var otäckt att titta i dem.

I dag är vita lysdioder rena monster som man inte gärna tittar in i, lämpade för ficklampor. Titta inte heller in i teaterstrålkastare med 100 lysdioder, för det kan vara farligt. Här gäller verkligen det gamla talesättet bland laserforskare ”Don’t stare into beam with remaining eye”.

I Hongkong har man klätt in hela skyskrapor med lysdioder och de glänser och blinkar i alla regnbågens färger. Bild: Hong Kong Tourism Board

I nästan varje apparat

Blå lysdioder var länge svåra att framställa, men i dag sitter de överallt. Det finns knappt en elektronisk apparat som inte strålar i mystiskt blått.

De första blåa dioderna som gick att få tag i på 1980-talet var egentligen blågrönaktiga, och väldigt ljussvaga och dessutom väldigt dyra. Det skulle dröja ända till 1993 innan Shuji Nakamura på Nichia Corporation i Japan kom på att använda materialet galliumnitrid (GaN) för att få upp verkningsgraden till den vi är vana vid i dag.

Numera är blå lysdioder nästan synonymt med hightech, modernt och renligt.