Uppfattas som vitt ljus

Det finns inga vita lysdioder, utan man använder modifierade blå dioder med en beläggning av ett lysämne som tar en del av det blå ljuset och genom fluorescens gör om det till gult och en kombination av blått och gult som uppfattas som vitt av våra ögon. Genom att variera mängden gult lysämne kan man åstadkomma olika färgtemperaturer.

Det huvudsakliga användningsområdet för vita lysdioder är naturligtvis belysning – inomhusbelysning, ersättning för lysrör, gatljus och i ficklampor. När Arlanda ersatte alla lysrör i Parkeringshus 5 med lysdioder sparade man lika mycket energi som hela Sturups flygplats förbrukade.

Trots att man slösar bort en del av det blå ljuset för att få gult är verkningsgraden så hög att den vita dioden även fungerar i strålkastare.
Ultravioletta lysdioder strålar i långvågig uv kring 380–400 nanometer och kortvågig uv kring 270–300 nanometer. De har ett antal användningsområden. Det första man tänker på är kanske sedeldetektorer, discobelysning, svartljus på teatern och belysning vid uv-fotografering, men andra tillämpningar finns också, till exempel desinficering, härdning av tandfyllningar samt exponering av uv-härdande lacker och fotoresister på exempelvis kretskort.

Mineralsökare använder ficklampor med uv-lysdioder för att se fluorescerande bergarter, och de som än i dessa dagar raderar eprom:ar kan numera göra det med lysdioder.

Tekniken bakom ljuset

Lysdioder finns i snart sagt alla former och färger, från små enmillimeters ”piller” som löds direkt på ett kretskort, till hela stora paneler man hänger på väggen. Den vanligaste kapslingen är dock en femmillimeters epoxikapsel.

En helt vanlig lysdiod består av en halvledarbit på 1 gånger 1 millimeter, fastlödd nere i en reflekterande skål. Eftersom ljuset strålar lite hitan och ditan ur kristallen måste man ha en reflektor som kastar det någorlunda framåt. Anodanslutningen (pluspolen) är mitt på chipen. Där bondar man fast en tunn guldtråd och drar ut till anodledaren. Lysdioden skulle bli mycket skör om man inte göt in alltihop i en epoxikapsel. Dessutom hjälper epoxin till att leda ut ljuset ur halvledaren eftersom epoxins brytningsindex stämmer bättre med halvledaren än luftens brytningsindex. Epoxin har ofta, men inte alltid, samma färg som den som halvledaren avger, så att man ska kunna välja rätt lysdiod manuellt.

Laserdiod i typisk metallförpackning. Strålen kommer ut ur det lilla fönstret. Dioden kan användas för dataöverföring i optiska fibrer eller för att rita upp bilder i en laserskrivare. Laserdioden behöver ingen reflekterade skål eftersom strålen bara kommer ut åt ett håll.
 

Fakta