används dioder

Lysdioder:

Infraröd: nattbelysning, korthålls datakommunikation, fjärrkontroller

Röd, grön blå, violett: displayer, indikatorer, strålkastare, effektljus, fasadbelysning, videoprojektorer, trafiksignal­er, skyltar, stor-tv, strömsnål nödbelysning

Blå: varningsljus för utryckningsfordon

Vit (blå + gult lysämne): allmänbelysning i hem, kontor och garage, gatubelysning, strålkastare i fordon och på scen, ficklampor, bakbelysning av lcd, ”fotoblixt” för mindre kameror

Ultraviolett: mineralogiska undersökningar, härdning av lacker och fotoresist, radering av eprom, desinfektion, sterilisering, specialbelysning i mikroskop, sedeldetektering

OBS: Hård ultraviolett visas här som ljusblått, för det är så det ser ut för det mänskliga ögat.


Laserdioder:

Infraröd: fiberkommunikation i området 1260–1675 nm

Infraröd: laserskrivare, läsning och bränning i cd-spelare, långväga laserlänkar i fri luft

Högeffekt-infraröd: laservapen, pumpning av andra lasermaterial

Röd: avståndsmätare, laserpekare, riktmedel för vapen och ir-kameror, läsning och bränning i dvd-spelare, streckkodsläsare

Grön: laserpekare, effektbelysning, lasershow, artificiella stjärnor inom astronomi

Blå: laserpekare, läsning och bränning i blu-ray-spelare

Utöver detta har alla lasrar och lysdioder diverse olika medicinska och vetenskapliga användningsområden.

Fler borde välja led

Lysdioderna är mycket energisnåla i förhållande till både lysrör och glödlampor, så det är förvånande att inte fler bostadsrättsföreningar i Sverige ersätter all sin belysning med led.

En kommun skulle vinna enorma pengar på ett införande, både för utomhus och inomhus belysning. Man sparar inte bara kostnad för elström utan också för service – diodarmaturerna behöver ingen service utöver möjligen tvättning då och då. Dessutom blir kvicksilvret som finns i lysrör och glödlampor ändå snart EU-förbjudet i kommunal belysning.

Flera städer världen runt har anslutit sig till LED City-projektet i avsikt att lysa upp hela stadens offentliga miljö med lysdioder. LED City Rättvik räknar med att ha tjänat in investeringskostnaden på ett par år. Sedan är det bara att hösta in vinsten.

Men det finns en nackdel med lysdioder: de blir inte varma. Det här betyder att till exempel trafikfyrar med led inte avisar inte sig själva, vilket har orsakat trafikolyckor i USA. Flygplatserna kommer inte att byta ut banbelysningen mot lysdioder i första taget, eftersom de, som sagt, inte avisar sig själva och därmed kan bli översnöade.

Friends Arena i Solna är ett lysdiodparadis. Hela fasaden belyses dynamiskt med lysdioder och kan växla färg hur som helst.
Bild: Friends Arena

Skulle revolutionera vården

Antag för ett ögonblick att man kunde fortsätta uppåt i frekvens, förbi ultraviolett och upp till röntgen. Vad skulle man kunna ha en röntgenlysdiod till?

Den skulle sannerligen kunna revolutionera primärvården. Saker som usb-anslutna röntgenapparater för små kroppsdelar skulle bli möjliga. I dag är det tyvärr så att många som kommer till vårdcentralen med skadade fingrar och tår möts av ett ”Gå hem, ta en värktablett och kom tillbaka om en vecka så får vi se”, eftersom man inte gärna remitterar till röntgenundersökning. Med en liten röntgenapparat ansluten till en bärbar pc skulle man omedelbart kunna avgöra om fingret är brutet.

Undertecknad har frågat flera halvledarspecialister och tyvärr tror de inte att det går att göra röntgenlysdioder. Men man vet aldrig.

Fakta