Helsingsborgs Dagblad – en ipv6-pionjär

Det har länge pratats om att ipv4-adresserna är på väg att ta slut och att ipv6 måste införas. Trots det har många valt att sticka huvudet i sanden, och inte ens när ipv4 adresserna verkligen tog slut centralt i början av februari 2011 drog alla upp huvudet.

En oundviklig utmaning

Det finns dock vissa organisationer som tidigt tog itu med den oundvikliga utmaningen, och dit hör Helsingborgs Dagblad.

– Vi har ju varit med om byten av protokoll tidigare, och då väntade vi med att lösa det tills det brann i knutarna. Den här gången ville vi vara ute i god tid och hinna lära oss. När det är bråttom och alla ska göra det samtidigt är det svårt eller dyrt att få tag i konsulter, säger Anders Tall, biträdande it-chef på Helsingborgs Dagblad.

Han har jobbat på mediehusets it-avdelning sedan 1985, och har varit med om att införa ipv4 och både fasa in och ut appletalk, decnet och ipx.

– Vi är vana att köra flera olika parallella protokoll, så för mig var ipv6 bara ytterligare ett protokoll.

Hur har det varit att införa ipv6 jämfört med de andra protokollen?

– Det har gått lättare. Det är ju mycket som är gemensamt mellan ipv4 och ipv6. Det var värre att köra decnet och ipv4 samtidigt: om man drog igång protokollen i fel ordning slog decnet undan benen för ipv4. Det var massa sådant krångel.

Chefen sa "Kör!"

Beslutet att börja med ipv6 fattades redan i december 2004, och det före-gicks inte av några större diskussioner.

– Vi tyckte helt enkelt att det var en bra idé att vara tidigt ute och dessutom roligt om vi kunde ligga lite i framkant. En kollega skrev ett mejl om det till hela it-avdelningen, och sedan sa it-chefen: ”Kör!”.

Beslutet innebar nämligen inte några stora investeringar. Genom att låta införandeprocessen ta lång tid behövde inte Helsingborgs Dagblad byta ut någon hård- eller mjukvara i förtid bara för att den skulle stödja ipv6, utan kunde införa det nya protokollet i takt med att utrustningen byttes ut i sina normala cykler. På så sätt har mediehuset sparat en hel del pengar jämfört med om ipv6-införandet hade påbörjats senare och skett snabbare, enligt Anders Tall.

– I början undrade alla leverantörer varför vi ville använda ipv6. Det enda skäl de tog till sig var när vi sa att det var coolt, säger Anders Tall, biträdande it-chef på Helsingborgs Dagblad.

Krävande i början

Men det har även funnits nackdelar med att vara tidigt ute med ipv6.

– Operatörer och leverantörer av utrustning var inte så jättepigga på det här i början. Det fanns ju inga standardiserade produkter, utan det krävdes kundunika lösningar för att få till det.

Det har också hänt ett antal gånger att produkter som sagts kunna hantera ipv6 har strulat.

– Vi har ofta varit den första kunden som ställt krav på ipv6. Många vi har haft kontakt med hos leverantörer av burkar, förbindelser eller konsulttjänster har sagt: ”Jag har gått ipv6-kursen, men jag har aldrig jobbat med det i praktiken.”

Har ni banat väg för ipv6-användandet genom att ställa krav på leverantörerna?

– Ja, det är jag fullständigt övertygad om.

Tack vare den ökade användningen av ipv6 blir det allt ovanligare att produkter eller tjänster strular. De problem Helsingborgs Dagblad upplevde var aldrig något reellt hot mot ipv6-satsningen, men det har däremot teknikstrul hos läsarna varit.

– Vissa läsare som hade ipv6 påslaget kunde inte nå vår sajt. Ofta berodde det på att deras konfigurering var konstig – de kanske satt på ett företag där ipv6 råkade vara igång utan att det var rätt uppsatt.

Eftersom läsarna inte förstod att teknikstrulet fanns hos dem klagade de hos Helsingborgs Dagblad.

– Det var många som hörde av sig om det här de första åren. Vi hade diskussioner internt om att kanske slå av ipv6, och det fanns stunder när jag trodde att satsningen skulle bli lagd på is.

Om tidningen hade slagit av ipv6 hade läsarnas datorer nämligen slutat försöka använda ipv6 och i stället kommit fram via ipv4.

– Men vi behöll ipv6 påslaget. Dels såg vi att problemen minskade, dels fanns det ju en tro i företaget på att ipv6 var rätt väg framåt. Vi försökte i stället hjälpa dem som hade problem genom att ge dem tips på hur de kunde felsöka.

Den nio personer starka it-avdelningen på Helsingborgs Dagblad är uppdelad på två våningar. It-teknikern Henrik Paulsson sitter på det övre planet.