Du har väl inte missat vår listning över de hetaste Linux-distributionerna 2014? Den hittar du här.
Linuxdistributionen Arkos har ett enda syfte – att göra det så enkelt som möjligt att sätta upp en egen, säker server på internet. Genom att skapa ett enkelt webbgränssnitt och automatisera installationen maximalt har utvecklarna bakom Arkos faktiskt lyckats ganska väl med det.
En annan av deras prioriteringar var att bygga distributionen för att köras på en riktigt billig dator, närmare bestämt succémaskinen Raspberry Pi.
Arkos installationsverktyg finns för Windows, Linux och Mac. Med hjälp av det installerar man enkelt själva operativsystemet på ett sd-kort som man därefter flyttar över till sin Raspberry Pi. Allt är klart på en kvart!
Femte stora uppdateringen
Den första versionen av Arkos kom för mindre än ett år sedan, i mars 2013, och sedan dess man gjort fem stora uppdateringar. Fortfarande är det mycket som saknas, men utvecklingen tuffar på rätt så bra.
Projektet har sitt ursprung i Citizenweb, en community som är mer socialt än tekniskt inriktad. Citizenweb arbetar för att sprida kunskap om hur man använder fri mjukvara för att förbättra skyddet av sin privata information.
I stället för att använda molntjänster hos företag som Google och Microsoft vill Citizenweb att användarna ska bygga sina egna servertjänster, men en förutsättning är förstås att de vet hur man gör. Därför har Citizenweb skapat dokumentation och guider som lär ut hur man administrerar en Linuxserver, och nu har de alltså också gjort Arkos, som gör det enkelt att konfigurera sin egen server.
Eldsjälen bakom båda projekten heter Jacob Cook, en 23-årig kanadensare som inte bara har koll på Linux och programmering, utan även verkar ha ett brinnande intresse för nätfrihet. I intervjuer har han berättat att han är kritisk till företag som bygger slutna tjänster där de låser in användarnas information, med tydlig adress till exempelvis Apple, Facebook och Google.
Bekostas av donationer
I november hade Arkos-projektet lyckats skrapa ihop 325 000 kronor via crowdfunding, det vill säga frivilliga donationer till projektet. Man räknar med att intäkterna ska vara mer än tillräckliga för att driva utvecklingen vidare under 2014 och man har satt upp konkreta, ambitiösa mål för vad som ska hinnas med. För att vara ett småskaligt öppen källkods-projekt imponerar Arkos i professionalitet.
Två länder sticker ut enormt bland donationerna till Arkos, båda har haft intensiva debatter om integritet på nätet i år: USA, där frivilliga har bidragit med mer pengar än någon annanstans, och Tyskland, där fler givare har bidragit än i något annat land.
Härstammar från Arch Linux
En titt under huven på Arkos avslöjar att det härstammar från en annan välrenommerad distribution, Arch Linux. Båda är skapade för att köras på små datorer som har begränsat med minne och processorkapacitet. Den huvudsakliga skillnaden är Arch Linux kompileras för x86-baserade maskiner medan Arkos alltså har byggts och optimerats för Arm-processorn i Raspberry Pi, och all firmware som hårdvaran kräver är redan integrerad. För att inte slösa med systemresurser i onödan använder Arkos till exempel webbservern Nginx och pakethanteraren Pacman i stället för de mer traditionella Apache och Apt.
Men det är fortfarande fråga om en komplett Linuxdistribution med hundratals paketerade program och en traditionell katalogstruktur, inte något minimalt Busybox-bygge som man annars ofta hittar i inbyggda system.
Arkos har ingen grafisk skrivbordsmiljö, det är ju en serverdistribution. Däremot finns det webbaserade administrationsgränssnittet Genesis, som är tänkt att hantera precis all konfiguration. Det är ett modernt, lättnavigerat verktyg som har en genomtänkt – och för en gångs skull också väldokumenterad – plugin-arkitektur. Det är viktigt eftersom möjligheten att skriva små självständiga plugin-appar brukar vara en viktig fördel för öppen källkods-projekt när de vill locka till sig nya utvecklare.
Python i strikt struktur
Både Genesis självt och plugin-apparna skrivs i skriptspråket Python som brukar anses som ett flexibelt och kraftfullt språk. Det finns en strikt struktur som apparna ska följa för att kunna integreras väl i Genesis-ramverket. Det bådar gott för att Arkos ska få ett stort bibliotek med färdiga appar och funktioner utvecklade av tredje part.
Möjligen kan man fundera på ifall det var så smart att basera Genesis på Pythons gamla version, 2.7 – förr eller senare kommer man antagligen att tvingas att anpassa koden till Python 3.
Teamet bakom Arkos har än så länge snickrat ihop ett par dussin appar, där de enklaste enbart redigerar operativsystemets konfigurationer i någon textfil, medan andra och konfigurerar komplexa servertjänster.
Det går alldeles utmärkt att jobba i Genesis, gränssnittet är lite långsamt på en Raspberry Pi, men känns gediget och pålitligt i sin enkelhet. Om man håller sig till standardfunktionerna som redan är integrerade i Arkos kommer man att klara sig bra med det här webbgränssnittet, utan att behöva logga in via terminalen för att köra krångliga kommandon.
Det finns en hel del färdigpaketerade funktioner att välja bland i Arkos, men än så länge saknas bland annat en e-postserver.
En av tjänsterna som har paketerats i Arkos är Owncloud, en plattform för att synkronisera kalendrar, dokument och andra filer – i sitt eget ”moln” på sin egen server. Webbgränssnittet är segt på en Raspberry Pi, men det går bra att synka enheter.
