Hittills har arbetet mest varit teoretiskt, men nu är det dags att börja sätta upp accesspunkter och testa hur allt fungerar i verkligheten.
Det kanske kan tyckas självklart, men du måste genomföra alla test med den typ av accesspunkter som du verkligen kommer använda – radioprestandan skiljer sig stort mellan olika modeller. De kan ha olika stöd för 802.11g/n/ac och mellan att ha 2x2 mimo, 3x3 mimo och ingen mimo alls. Glöm inte att testa både 2,4 och 5 gigahertz.
Undvik metall
När du sätter upp accesspunkter och riktar antenner är den omedelbara närmiljön och hur antennerna sitter monterade oerhört viktig. En metallkonstruktion placerad några centimeter från antennen kan ha förödande konsekvenser på radioprestandan.
Man brukar säga att i minst en våglängd från antennen måste utrymmet vara helt fritt. Vi vet sedan tidigare att våglängderna för de två frekvensbanden är 6,25 cm respektive 12,5 cm. Helst ska det så klart vara större avstånd än så för att minska den negativa påverkan.
Vi har sett många exempel på installationer där man försökt att gömma accesspunkter bakom takplattor och bland rörkonstruktioner eller andra störande objekt, med förödande konsekvens för radiovågornas möjlighet att nå fram.
Rikta antennen rätt
Det vanligaste nätverket i en kontorsmiljö består till största del av bara accesspunkter med antingen integrerade inbyggda antenner eller utbytbara antenner som sitter på utsidan. En accesspunkt som har antennspröt på ovansidan, så kallade dipolantenner, strålar som starkast vinkelrät från antennen i en rundstrålande form som påminner om en munk (bakverket alltså). Monterar du en sådan i ett tak ska antennerna vara riktade nedåt. Om den monteras på en vägg riktar du antennerna mot golv eller tak. Radioenergin kommer då stråla som starkast horisontellt eller parallellt med rummet.
Är det däremot en accesspunkt med integrerade antenner kan du vara ganska säker på att den är anpassad för montering på en horisontell yta. Det innebär att om du vill montera en sådan accesspunkt på en vägg kan du behöva använda en monteringsanordning som ser till ett den vinklas horisontellt.
Välj antenn efter behov
I vissa situationer är kanske inte en rundstrålande dipolantenn det mest optimala. Tänk dig att du vill skapa wlan-täckning i en lång korridor. Då passar det bättre med en riktad antenn, till exempel en yagi-antenn. Den har ett högre dBi-värde och därmed en större antennförstärkning än en dipolantenn (se separat ruta), och du kan därför få radiotäckning med färre antenner i din korridor.
Det finns flera olika typer av antenner som har olika strålningsprofil och olika antennförstärkningar, men de är bara aktuella i de mest krävande installationerna och kan anses vara överkurs här.
En annan tillämpning för riktade antenner kan vara att dela upp ett område i sektorer. Varje sektor bestrålas av en antenn och egen kanal precis som en vanlig accesspunkt. Ju mindre en sådan sektor blir, desto högre kapacitet på en given yta kan man uppnå. Den här tekniken används till exempel i arenabyggen.
