Ett forskarlag, lett av Institut de Physique et de Chimie des Matériaux de Strasbourg, har nu utvecklat den första lysdioden som består av en enda molekyl. Lysdioder är komponenter som avger ljus när en elektrisk ström passerar genom dem. De är små, energisnåla och utvecklar lite värme. Därför har de blivit standard i många olika vardagsföremål.

Dioden är uppbyggd av en ledningstråd som placerats mellan spetsen på ett sveptunnelmikroskop och en guldyta. Ledningstråden består av plasten polytiofen som är ett ledande material av väte, kol och svavel och används redan i tillverkningen av större lysdioder.

När ström sändes genom polytiofentråden såg forskarna att den sände ut ljus när elektroner färdades från toppen av sveptunnelmikroskopet till guldytan, precis som en lysdiod.

Forskarna visade att ljuset utsändes när en elektron mötte en positiv laddning i tråden och omvandlade det mesta av sin energi till en foton. Det krävdes att 100 000 elektroner matades genom tråden för att en foton skulle sändas ut, och ljuset var i det röda spektrumet.

Den nya ljusdioden kan hjälpa vetenskapen att förstå hur det går till när en elektrisk ledare sänder ut ljus på en skala där kvantfysiken tar över från klassisk fysik. Till sist kan det vara ett första steg mot att göra molekylstora komponenter som kombinerar elektroniska och optiska egenskaper. Liknande komponenter skulle kunna ligga till grund för en molekylär dator.