Backup på din hjärna
En dag kanske vi förstår hur en tanke uppstår och hur medvetandet, populärt kallat själen, fungerar och då kan vi eventuellt simulera hjärnans framlob i en dator.
Sedan återstå bara det lilla problemet att man måste plocka ut alla hundratals miljarder nervfibrers kopplingar i form av biljoner synapser och överföra dem till simulationen. Men det går säkert.
Resultatet av detta blir en simulerad person i en dator, och så länge inte datorn går sönder och så länge den migreras på lämpligt sätt när den gängse tekniken blir för gammal, kan den virtuella personen leva för evigt.
IBM har redan börjat med ett projekt kallat Blue Brain, ett försök att simulera den mänskliga hjärnan i en superdator.
På bilden ovan ser du en mycket, mycket, mycket liten del av en syntetisk hjärna i IBM:s version, uppbyggd i kisel. IBM har insett att det inte på långa vägar räcker med 500 miljarder neuroner för att simulera en mänsklig hjärna. Men kanske, en dag ...
Kan man krympa datorn i fråga till storleken av en hjärna och stoppa in den i en upprättstående robot, då kan den virtuella personen också gå och röra sig, agera och dela med sig av sin visdom.
Men tar strömmen slut, är det slut. Tar reservdelarna slut, är det också slut. Och risken finns att samhället en dag inte är intresserat av att underhålla långlivarna. Antag att långlivarna råkar få någon slags gudastatus, kanske genom sin visdom. Hur ska de då betraktas i samhället? Kanske kommer de att ses som en maktelit, en liten, farlig klick, som de kortlivade gör bäst i att eliminera? Power off.
Robotar lagar dina celler
Forskningen har börjat komma åldrandet på spåren och funderar samtidigt på metoder att förhindra det. Åldrande är, kraftigt förenklat, ett resultat av att kroppens celler har börjat bli så defekta att de inte kan reparera sitt eget dna när de delar sig. I stället blir cellerna allt trasigare och dör till sist. Fast ingen vet ännu riktigt hur det går till.
Inuti en cell försöker oxidanter och andra nedbrytande ämnen som slår sönder strukturen. Oftast klarar cellen av att reparera skadan, men inte alltid.
Åldringsforskning är ett mycket brett område, och man har inte funnit att någon enskild faktor påverkar åldrandet. Tvärtom har man funnit massor av ämnen, som olika enzymer och hormoner, som deltar i processen.
Som det ser ut nu kan man få labbråttor att leva 25–35 procent längre än normalt med olika behandlingar. Man får dem alltså att stanna i växten. Men det är ingenting mot jästen, plattmaskarna och nematoderna.
