Vi som bryr oss om de stora namnen inom teknikutvecklingen, alltså de män som arbetade före mikrodatorrevolutionen, nåddes av ett glädjande besked på julafton. Kryptologen Alan Turing har slutligen blivit benådad.
Han dog en omtvistad död 1954 efter att ha terroriserats av myndigheterna för sin homosexualitet. Men tog han sitt eget liv genom att andas in cyanidångor, eller åt han ett förgiftat äpple, eller båda? Blev han dödad av den brittiska säkerhetstjänsten för att han bar på för bra hemligheter, som det hade varit olämpligt om han hade sålt till Sovjet?
Med tanke på hur illa han behandlats av det land hans idéer räddade från Tredje riket, kunde man förvänta sig lite större uppskattning, men just vid denna tid, kring 1954, framkom ett antal skandaler där Sovjet lurat till sig västerländska experter med hjälp av homosexuella lockbeten.
Alan Turing bar huvudansvaret för Bombe, en maskin som letade fram kryptonycklar till det tyska Enigma-kryptot under andra världskriget. Han arbetade vid den brittiska dekrypteringsanstalten Bletchley Park åren 1939–1945. Turing tänkte inte ut Bombe helt själv, utan grundade sina kunskaper på information från polska kryptobyrån, information som hade överförts till engelsmännen när polackerna hade kört in i oöverstigliga problem och samtidigt kände på sig att kriget var i annalkande och att Polen skulle bli förste man till rakning.
Vad Turing gjorde var att applicera brute force. Med tillräckligt många maskiner som provade tillräckligt många kryptonycklar skulle man till sist hitta rätt. Det handlade bara om att kasta tillräckligt mycket maskinkraft på problemet. Turings Bombe dekrypterade aldrig något, utan prövade bara tre tecken i ett krypto mot tre kända klartexttecken (en crib) med successiva nycklar och stannade när de tre tecknen stämde överens. Det var inte säkert att detta var nyckeln, det kunde ha varit ett sammanträffande också. Huruvida det var nyckeln fick man prova genom att ställa in den på en Enigma och knappa in en kryptotext och se om det kom ut klartext.
2009 startades ett upprop på internet för att brittiska staten skulle be Turing om ursäkt, vilket premiärministern också gjorde samma år, och medgav att Turing hade behandlats illa.
2012 börjades ett upprop för att få honom benådad postumt. Bland de som skrev på märks Stephen Hawking. Det hela passerade överhuset och på julafton 2013 lät hennes majestät Drottning Elizabeth II av England meddela att Turing slutligen fått full benådan, med omedelbar verkan.
Men tänk efter. Vad gjorde Turing och de andra vid Bletchley Park, det som senare skulle bli dagens spionmyndighet GCHQ? De använde sina skarpa hjärnor till att avlyssna en hel nation för att förhindra ett allvarligt brott: att förvandla oss alla till nazisternas slavar. Alla de som hatar GCHQ, NSA med flera i dag har sin frihet att ösa ur sig dumheter på internet just tack vare den frihet som vanns genom Alan Turings och de andras avlyssnings- och forceringsarbete.
