2. Applikationsservrar

Därifrån kan vi raskt gå vidare till applikationsservrar: Tomcat för den som klarar sig med en slimmad variant och Jboss för den som behöver ett större utbud av inbyggda funktioner. Jboss är än så länge mest känd under det namnet, men den nya version som är på gång kommer i stället att heta Wildfly.

Världens i särklass mest använda webbserver, Apache, har öppen källkod. Det har troligen bidragit till dess framgång.

Tomcat är den del av Apache-projektet, som är mest känt för världens mest använda webbserver. När det gäller öppen källkod-baserad webbserver är just Apache självklart den klart skinande stjärnan. Det är dock inte fel att nämna att det finns fler kandidater även på detta område, bland annat Nginx, med inriktning på effektiv lastbalansering.

3. Användarkataloger och e-post

Till infrastrukturen kan även räknas användarkataloger och servrar för e-post och grupprogram. I den förstnämnda kategorin syns OpenLDAP som det ofta självklara valet – den har till och med fått namn av LDAP-protokollet (Lightweight Directory Access Protocol). Det finns fler alternativ även där, till exempel FreeIPA, som erbjuder ett samlat grepp för olika former av användarhantering.

För e-post kan man antingen använda sig av sendmail och något pop-/imap-program på sin Linux- eller BSD-server eller ta in en produkt som samlar e-post-hantering, grupprogram och gärna delade kalendrar. Här finns bland annat Citadel och Kolab, som båda är etablerade system för ett sådant helhetsgrepp.

4. Övervakning och backup

Nu har vi ett antal olika möjligheter att bygga upp en fullständig miljö helt på öppen källkod, men det räcker inte. Man måste också kunna övervaka miljön, både för driftsäkerhet och för att skydda sig mot intrång. Dessutom behövs ordentlig och automatiserad säkerhetskopiering, så att vi också kan behålla de data vi ser till att ha full kontroll över.

För övervakning är Nagios både i särklass störst och mest etablerat. Det är också snarare en verktygslåda än ett enda övervakningsverktyg, med många möjligheter att använda det för övervakning av servrar, nätverk och applikationer. Nagios är dock långt ifrån den enda öppen källkod-produkten på området. Ett mindre men för många behov smidigare lösning är Cacti, där fokus ligger på nätverken.

Wireshark, ett program med öppen källkod, är etablerat som ett standardverktyg för nätverksanalys.

Sedan är steget inte långt från övervakning till nätverksanalys. Där finns Wireshark, ett program med öppen källkod som praktiskt taget är etablerat som branschstandard. Wiresharks paketanalys och möjlighet till övergripande presentation ger raskt grepp om vad som rör sig nätverket.

Även för backuphantering finns ett antal produkter med öppen källkod att välja på. Två av de stora är Bacula och Amanda, som är program för nätverksbackup. De kan användas för att säkra data från olika miljöer, inte enbart de som är baserade på öppen källkod.