Vi har studerat en ny rapport från PTS och Konsumentverket kallad "Hur kan konsumenterna få bättre information om täckning?" med dokumentnummer PTS-ER-2014:15 som kan beställas hos PTS.
Undertecknad har flera gånger påpekat det olämpliga i mobilbranschens nuvarande marknadsföringsmetoder och föreslagit åtgärder i stil med de som nu beslutats. Det är roligt att ha fått vara med och påverka delar av branschens ljugkampanj.
Den 20 mars i år undertecknades en branschöverenskommelse mellan PTS, Konsumentverket och mobiloperatörerna om bättre och mera rättvisande täckningskartor. De nya kartorna ska finnas ute 1 januari 2015. Kartorna ska visa täckning i tre kvalitetsnivåer (bastäckning, god täckning (+8 dB) och mycket god täckning (+16 dB)) och nivåerna ska vara jämförbara mellan operatörerna. På något sätt ger detta ändå konkurrens på lika villkor.
Men det finns många kryphål. Den nivå som visar den starkaste signalstyrkan indikerar att det sannolikt finns inomhustäckning. Med betoning på ”sannolikt”. I själva verket är kraven lösligare än så: ”När kartan visar den högsta graden av täckning så kan konsumenten anta att det med stor sannolikhet även finns täckning i verkligheten, i alla fall utomhus”.
Specifikationen för bastäckning är följande: ”att kunna ringa och surfa utomhus under förutsättning att du inte försämrar mottagningen genom att ha telefonen till exempel i handen, fickan eller väskan”. Telefonen bör alltså vara i högtalande läge och hänga fritt i luften i en ballong.
Det är emellertid inomhustäckningen som är det verkliga problemet och där är specifikationen lika löslig: ”kartorna bör ge information gällande sannolikhet för inomhustäckning.”
Man ska också kunna välja en telefonmodell och få täckningen inritad i kartan för just de frekvensband som den hanterar. Det hela är dock bara till hälften genomfört eftersom kartan ändå inte behöver visa täckningen kompenserad för just den telefonmodellens tillkortakommanden.
Ska inte förvänta oss en korrekt täckningskarta
Det halvkvädna fortsätter med överenskommelsen om att ”täckningskartorna för datatjänster inte ska visa olika datahastigheter” eftersom myndigheten menar att detta kan vilseleda konsumenten. Istället måste operatörerna ange ”vilka hastigheter man normalt kan förvänta sig” vilket garanterat kommer att användas till att vilseleda konsumenten.
I själva verket kan operatören mycket väl ta reda på åtminstone medelkapaciteter i ett visst område vid olika tider på dygnet, men här låter PTS operatörerna slinka undan med en teknisk fint: ”Att teoretiskt beräkna ett relevant mått för den verkliga hastigheten skulle kräva att man tar hänsyn till detaljerad information om trafiken i nätet, inklusive geografisk fördelning och variationer över dygnet. Operatörerna har tillgång till denna form av detaljerad statistik, men att använda dessa uppgifter för att ge en geografisk bild av uppskattade hastigheter skulle vara tidskrävande och förenat med flera tekniska utmaningar”. Tekniska utmaningar ska vi inte utsätta de stackars operatörerna för, eller hur?
Förvänta dig inte en täckningskarta med inlagda datahastigheter förrän i slutet av 2016.
Olika usla telefoner
Operatörerna ska också tvingas redovisa skäl till att överföringskvaliteten kan variera, som att olika mobiltelefoner kan ha olika bra antenner. Man behöver dock inte ta hänsyn till hur telefonen hålls och hur man vänder mot basstationen. Det finns ändå rum för godtycke, tyvärr.
Som utredningen konstaterar, publicerar telefontillverkarna inget data om mottagaregenskaperna. För att det skulle se förfärligt ut, naturligtvis.
Utredningen konstaterar också att säljarna inte själva kan ta fram sådana siffror eftersom det skulle kunna förarga tillverkarna. Så värdena måste mätas upp av en oberoende tredje part. Det kan bli tungt, eftersom det kommer en ny modell i veckan. Men tyvärr måste någon göra det. Låt oss hoppas på SP i Borås, som vet vad de pratar om.
Danskarna har redan gjort det under flera år, vid Ålborgs universitet. Kan de, så kan vi. Den danska utredningen visar stora skillnader, på så mycket som 10,8 dBm från den bästa till den sämsta telefonen på 900 MHz GSM. Slutsatsen i den danska utredningen är emellertid att ”det går att konstruera väl fungerande smarttelefoner”.
Säg sanningen rätt ut: En liten, fjuttig antenn begravd i plasten som hålls inuti handen har värdelös verkningsgrad. Täckningskartorna skulle se mycket bättre ut om telefonerna hade externa sprötantenner. Det handlar bara om en enda sak: Det är inte coolt med extern antenn. Gör det coolt med bra räckvidd!
Det finns inga internationella krav på att telefoner ska behöva märkas med sina mottagaregenskaper. Här kommer vi att få vänta på ett EU-direktiv. Igen. Som med laddkontakten, utlandssamtalen, roamingavgifterna och EMC-normeringen.
Utfästelse och ändå inte
Trots det ovan sagda är löftet ändå ihåligt, eftersom Konsumentverket skriver: ”Konsumenter bör [...] inte [...] uppfatta kartorna som en utfästelse om var det finns täckning”, men lite kan kunden påverka, nämligen genom att själv kräva direkta utfästelser från säljaren, och enligt Allmänna reklamationsnämnden har ”säljarens uppgift om täckning på en specifik adress setts som en utfästelse och därmed bedömts som bindande för operatören” och lite längre ned i texten tillägger man att ”en konsument kan reklamera en abonnemangstjänst som avviker från det som konsumenten haft anledning att förutsätta. Vid en sådan bedömning tas exempelvis hänsyn till information som operatören eller säljaren gett om begränsningar i täckningen” så har du inte fått uppgifter om begränsningar i täckningen av säljaren, är det fritt fram att reklamera.
Man kan kontrastera överenskommelsen mot it- och energiminister Anna-Karin Hatts bålda uttalande i april 2013:
– Låt mig vara riktigt uppriktig mot er. Det är inte okej att svenska mobilkonsumenter inte får det de har rätt att förvänta sig. Det måste bli ändring på det. Det måste bli slut på orealistiska löften. Det måste bli slut på täckningskartor som inte har någon koppling till det människor upplever i verkligheten.
De nya, sköna kartorna som du kan få från och med 2015 är alltså inte alls den heltäckande garanti som de utan tvekan kommer att framställas som.
Tekniska förslag
Naturligtvis ska säljarna tvingas specificera hur dåliga de telefonmodeller är, som de säljer. Det nuvarande läget är lite grann som att livsmedelsbutiker ska slippa undan att deklarera innehållet i maten, eller biltillverkarna inte ska behöva deklarera bränsleåtgången.
Är inte detta ett direkt incitament till mobiloperatörerna att börja sälja internetanslutna inomhusnoder (nanobasstationer och allt vad det heter) och belöna de som installerar en sådan med lägre samtalsavgifter, eftersom man hjälper operatören att slippa bygga ut nätet?
Slutknorr
PTS citerar ur marknadsföringslagen: ”Enligt reglerna i MFL får inte näringsidkare använda sig av vilseledande eller felaktiga framställanden eller utnyttja mottagarens brist på erfarenhet och kunskap”. Ajajaj! Det skulle inte bli mycket reklam kvar i tidningar och tv om man valde att tillämpa den lagen...
Olika telefoners prestanda: erhvervsstyrelsen.dk/file/435579/Mobile_Phone_Antenna_Performance_2013.pdf
TWs förslag: http://techworld.idg.se/2.2524/1.502172/det-behovs-ett-objektivt-matverktyg-for-mobiltackning
Anna-Karin Hatts uttalande: http://www.idg.se/2.1085/1.501616/regeringen-laxar-upp-operatorerna