Glöm allt du lärt av Hollywood – det här är modern gruvdrift. Med ett par kraftiga fibrer som går tusen meter rätt ned i berget kan man fjärrköra lastmaskiner, tåg och krossar från produktionscentralen.
Om man säger ”gruvdrift” tänker du kanske på muskulösa killar i hjälm som borrar med tryckluftsborr i en bergvägg. Svetten stänker och salvorna går. Helt fel. Tänk i stället på en högutbildad gruvtekniker som bygger programsystem, mäter decibelmilliwatt och läser TechWorld.
Ingen står och borrar för hand i produktionen i Kirunagruvan. Ingen skyfflar malm i malmvagnar, och skulle Indiana Jones en dag följa med på malmtåget skulle operatörerna i produktionscentralen se det på en gång och stoppa äventyret.
Modern, helautomatiserad gruvbrytning i Kiruna har tiden för sig. På 1 045-metersnivån skyfflas enkelt 1000 ton malm ned i de 28 malmvagnarna av en operatör med väldigt kraftfull joystick. Hon hanterar dryga 130 sådana tåg per dag. De fjärrstyrda hissarna tar upp 75000 ton malm varenda dag.
Egentligen inte så svårt
Gruvdrift är egentligen inte så svårt. Det handlar om att borra och spränga och sedan lasta och hissa upp malmen till markytan och sälja den.
Det svåra är att göra det kostnadseffektivt, miljövänligt och att spara människoliv. Det ska till många år av innovationer och dagligt tankearbete av kompetenta ingenjörer och operatörer för att världens största underjordsgruva för järnmalm ska kunna drivas säkert och lönsamt.
Lastmaskinsföraren Ingela Jansson, it-arkitekten Jonas Esko, sektionschefen Jan Carlsten och externe nätverkskonsulten Lars Byström, här i lysdiodsljuset från en åttiotonsmaskin.
Har alltid legat långt framme
Det är där all avancerad kommunikationsteknik kommer in. För att få reda på hur man gör det under jord träffar vi en it-arkitekt, en sektionschef och en nätverkskonsult i Kiruna.
– LKAB har alltid arbetat automatiserat och legat långt framme i tekniken, säger it-arkitekten Jonas Esko.
– Nu börjar processystem och traditionell administrativ it att växa ihop. 2010 tog vi beslutet att bygga trådlöst nät i hela gruvan, en investering på ungefär 50 miljoner. Det skapar möjligheter att utöka tekniken i gruvan bättre än tidigare. Lastmaskinerna använde till exempel tidigare ett egenutvecklat navigationssystem kallat Huns, men det har vi lämnat nu när vi har wi-fi.
Fjärrlastning går till så att lastmaskinen själv kör fram till raset och stannar där.
– Sedan tar en operatör med joystick och tv-monitor över och skyfflar upp en skopa, trycker på en knapp och maskinen kör själv till störtschaktet och tippar lasten, säger sektionschefen Jan Carlsten.
