Klicka för större bild!

Hur planerar man ett trådlöst nät under jord? Det är rakt på sak. Bilden visar ett brytningsområde med cirka 400 meters längd. Accesspunkt­erna (röd punkt) placeras strategiskt i änden av orterna och en riktantenn riktas in längs orten (röd pil). Den orange punkten är kommunikations­centralen som är strömförsörjd, blå ledare är strömförsörjning med -48 volt, som går till blå punkter, fältswitchar. Accesspunkterna får poe över svarta ledare. På sätt minimerar man behovet av 230 volt i gruvan. Accesspunkternas xyz-koordinater är kända, och därför registrerar även systemet var terminalen finns och det kan visas på en karta.


Klicka för större bild!

Vägnätet slingrar sig i tre dimensioner kring orter och huvudnivåer. Det är som en mycket stor stad, och här behövs trafikregler, skyltar, mobiltelefoner och kommunikationsradio.



Den stora bildväggen i produktionscentralen visar spårdriften på 1 365-metersnivån. Malmtågen tar malmen från störtschakten där lastmaskinerna tippat det, till krossarna. Dessa hanteras mot mitten av bildväggen. Till höger syns systemet av malmhissar, så kallade skippar, som tar upp malmen till ytan.





Tågoperatören som kör gruvtågen på nivå 1 045 har den här lite mera traditionella spårplanen. Ljusgrön färg är en uppställd tågväg, medan mörkgrön färg visar ett tåg. Ett tåg töms just nu ned i krossen vid

tömningsplats TÖ102, medan TÖ103 är avställd på grund av underhåll.
 

Bäst malm i världen

LKAB:s malmpellets är bland de bästa i världen, tack vare att malmen håller så hög järnhalt, mellan 60–70 procent. Järnet vill bara inte ta slut, utan blir i stället allt bättre ju längre ned man kommer. Malmkroppen tros vara två kilometer djup, eller djupare. LKAB ser inget slut på den. Järnhalten är faktiskt så hög att en magnet fastnar direkt på bergväggen.

– Vi ser tekniken som en möjliggörare för gruvans utveckling, säger Jan Carlsten.