Den Linux-distribution som lär användas mest på skrivbordet är Ubuntu, med Linux Mint som god tvåa. Linux Mint bygger också ursprungligen på Ubuntu, som i sin tur bygger på Debian. De är nära släkt, och alla program som kan köras på den ena kan också köras på den andra.
Det är alltså två distributioner med mycket gemensamt, men det skal de visar användaren skiljer dem åt, liksom delvis vilka program som packats med i distributionen. Vi har kört ett litet test för att jämföra, och då främst koncentrerat oss på skillnaderna.
Att installera är mycket enkelt, det gäller både Ubuntu och Linux Mint. Båda är uppenbart gjorda för att även användare utan datorvana ska kunna komma igång snabbt, med möjligheten att först boota från cd-skiva eller usb-sticka och se hur operativsystemet ser ut innan man installerar.
Linux Mint har en något större fil att installera från, och inkluderar också redan från början lite fler program, till exempel bildbehandlingsprogrammet Gimp. I Ubuntu får den som vill ha dessa jobba lite extra för att lägga till dem i efterhand.
Linuxdistributionen Ubuntu, som bygger på Debian, har fått stor spridning sedan
Linux Mint bygger på Ubuntu och skapades 2006. Den har blivit den största konkurrenten till Ubuntu när det gäller skrivbordsdatorer.
Både Linux Mint och Ubuntu kan testköras från en cd-skiva eller usb-sticka innan man installerar den på sin dator.
Missa inte: 10 heta Linux-distron att hålla koll på 2014
Stor skillnad i gränssnittet
Väl igång ser man genast att det grafiska användargränssnittet är den stora skillnaden mellan de två.
Ubuntu använder sig av en rad ikoner till vänster, där den översta markerar det ställe från vilket man kan hitta program och söka bland filer av alla slag.
Linux Mint däremot har ett gränssnitt där man får söka sina program genom en meny som öppnas från nedre vänstra hörnet. Menyn är i sin tur indelad i underkategorier, som gör det enkelt att söka sig fram även om man inte riktigt vet vad det är man letar efter, men å andra sidan innebär det lite längre letande om man vet precis vad man vill ha.
Man kan förstås helt enkelt öppna ett terminalfönster och på traditionellt sätt starta det man vill därifrån, i båda distributionerna. Vilket gränssnitt som är bättre är en ren smakfråga.
För att hämta hem nya program har båda distributionerna egna program som kapslar in kommandot apt-get.
