I Linux Mint kallas den inkapslingen Software Manager. Utvecklarna framhäver att den förbättrats i den här versionen, men det är fortfarande ett ganska enkelt skal. Enkelt och trevligt när man vet vad man söker, men kanske lite för avskalat för den som vill kunna bläddra sig fram.
I Ubuntu känns apt-get-inkapslingen Software Center mera som någonting som ska fungera som en slags appbutik, med förslag på populära program och en tydlig indelning i kategorier. Dessutom finns redan från början en ikon som leder direkt dit. Så vad det gäller programhämtning känns det som om Ubuntu har ett litet försprång.
Vi har inte gjort detaljerade prestandamätningar, men gränssnittet i Linux Mint reagerar lite snabbare än det i Ubuntu när vi testar på en inte särdeles snabb dator. Grafiken i Ubuntu verkar kräva mer kraft, vilket ger Linux Mint en fördel för den som vill kunna återanvända en gammal pc.
Medan Linux Mint har en meny nedtill i vänstra hörnet, har Ubuntu en rad ikoner varav den översta leder till möjlighet att söka program genom användargränssnittet.
Anpassa hur du vill
Nu är det här Linux, så givetvis kan man själv ändra på hur saker och ting ser ut – man kan i princip anpassa precis allting. För den som verkligen vill in under huven är det därmed ingen större skillnad mellan Ubuntu och Linux Mint.
För den som vill testa sig fram genom att börja med konfigurationsmöjligheter som det finns menystöd för, ger Linux Mint större frihet än Ubuntu. Den senare distributionen förmedlar mer av ett färdigt gränssnitt, där man givetvis kan lägga vilka ikoner man vill i menyn till vänster och på skrivbordet, men där det egentligen inte är tänkt att användaren i övrigt ska ägna särskilt mycket uppmärksamhet åt själva operativsystemet.
Återigen är det alltså en fråga om smaksak, vissa användare kommer att föredra det ena och andra användare det andra.
Betyg:
Klicka för större bild!
TechWorlds slutsats
Både Ubuntu och Linux Mint försvarar väldigt väl ställningen som stora och välfungerande distributioner för skrivbordet. Båda är bra och stabila, det intrycket har inte ändrats av de här senaste versionerna. Är man van och nöjd användare av endera, finns det ingen anledning att byta – utom för nöjet att testa en annan distribution.
Vi ger dock Linux Mint ett litet övertag i den sammanlagda avvägningen, främst för att den i högre grad inbjuder användaren till att börja göra egna små anpassningar, och därmed bli mera hemma i sin Linuxmiljö.
