Fuglesang visar vägen

En mängd projekt

Här är några exempel på projekt som kommer att rymmas inom KTH Rymdcenter.

• Seam: Forskningssatelliten Small Explorer for Advanced Missions utvecklas på Alfvénlaboratoriet. Den ska skjutas upp 2016 och mäta magnetfältet i rymden kring jorden, i syfte att försöka förstå rymdväder bättre. Både instrumentering och annan maskinvara utvecklas på KTH.
   
• Sphinx: Segmented Polarimeter for High Energy X-rays är ett projekt med tre småsatelliter som ska mäta hur strålningen från en gammablixt från rymden är polariserad.
  
  Gammablixtar kommer till oss från hela universum och är mycket kraftfulla. Deras ursprung är inte helt klarlagt, men man tror att de uppstår när en stjärna kollapsar och blir till ett svart hål. Sphinx blir ett samarbete mellan fysikinstitutionen och andra grupper på KTH.
   
• Work on Venus: Elektronik på kiselkarbid i stället för kisel lovar att klara mycket höga temperaturer, omkring 500 grader. Det kommer att behövas den dag man försöker landa på Venus (igen). Arbetet ska börja med att ta fram och visa på teknik som ska kunna fungera på Venus.
   
• Ny användning för Eiscat: De stora antennmatriserna i Tromsö och på Svalbard kan användas till annat än att hetta upp jonosfären med sina 10 megawatt. Inom projektet Eiscat 3D vill Alfvénlaboratoriet använda dem som radar och spåra satelliter och rymdskrot och registrera omloppsbanorna.
   
• Rexus och Bexus: Inom ramen för projektet Rocket and Balloon Experiments for University Students får studenter föreslå och utföra experiment som ska skickas upp med raketer och ballonger.
   

KTH-studenter i Rexus-projektet på Esrange Bild: KTH

I ett samarbete med ESA har studenter gjort en del lyckade experiment, bland annat rörande kosmisk strålning. Varje år skickas två ballonger och två raketer upp från Esrange, som kan innehålla fler än 20 experiment vardera, helt konstruerade av studenter.

Så sent som den 9 maj 2013 flög man vädermätprojektet Muscat, Multiple Spheres for Characterisation of Atmospheric Temperature, i en raket från Esrange för att mäta temperatur och vindar på 90 kilometers höjd.

Forskning är inte gratis

Grundforskning kostar en del pengar, som man måste få någonstans ifrån. I Sverige är det statliga verket Vinnova som erbjuder forskningsanslag, men de stora pengarna kan man få av EU:s olika fonder.

Horizon 2020 är EU:s sjuåriga ramverk för europeisk forskning, där ett av områdena är just rymd. KTH Rymdcenter ska agera som påverkansplattform för att få forskningspengar till Sverige inom detta ramverk. Eftersom ansökan i maj 2013 gav bra resultat bestämde man sig för att försöka med en större satsning.

– Vi vill ha tillräcklig trovärdighet och kunna formulera en ansökan så att den passar svenska intressen, säger Christer Fuglesang.