Venusprojektet startade i år och ska hålla på i fem år och under den tiden har KTH lovat att demonstrera alla viktiga byggblock till ett mätsystem som man skulle kunna skicka till Venus.
– Sponsorerna har inga pengar för att faktiskt skicka projektet till Venus, utan vi får testa på jorden. Senare kommer vi att få lifta med någon annan organisation som ska dit. Nasas koncept är att skicka dit ett kylskåp för komponenterna, men vi tror på att arbeta direkt i utomhustemperaturen.
Forskarna har börjat med enkla byggblock och avser att nå fram till en mikroprocessor. De blir särskilt lämpade för rymd, för utöver temperaturegenskaperna är kiselkarbid väldigt strålningståligt och klarar höga genombrottsspänningar, på kilovoltnivå.
Motstånd måste finnas i alla kretsar. Så här kan 47 ohm se ut, utfört i kiselkarbid. Måtten är cirka 40 gånger 120 mikrometer och tjockleken totalt 3,5 mikrometer.
Ledarmönstrets långtidsstabilitet är 15 minuter, det är ett problem vid 600 grader Celsius. Aluminiumledare tenderar att kollapsa helt när de utsätts för strömmar i storleksordningen 40 milliampere (= 10^4 ampere per kvadratmillimeter), som på den här bilden. Platina har bättre egenskaper.
Tillverkningen av kiselkarbid sker i ett flertal steg, i olika kammare, etsare, ugnar och reaktorer. Från tom wafer till färdig krets tar det cirka en månad. Ledarmönstret skapas i en sputterkammare som den här, där man kan lägga på aluminium, nickel eller platina efter behov i skikt i nanometerklassen.
Innehållsförteckning
KTH:s projekt:
www.hotsic.se och
www.workingonvenus.se
Nasas kiselkarbidsida:
tinytw.se/sic
Nasas studie för flaggskeppsresor:
vfm.jpl.nasa.gov
Om flaggskeppet till Venus (pdf):
tinytw.se/flaggvenus
Om problemen med kapsling:
tinytw.se/kapsling
Bra artikel om Venus på
Wiredcosmos:
tinytw.se/venuswired