Teknikens byggstenar del 1: H, He och Li

Ämne 1: Väte (H)

Vätgas är på tok för reaktiv för att få användas nära människor. Det var därför det gick som det gick med Hindenburg, och det är därför man använder helium i alla luftskepp nu för tiden. Det skulle Tyskland också ha gjort, men vid den tiden hade USA närmast monopol på helium.

Svenskt namn: Väte
Engelskt namn: Hydrogen (Används inte i svensk text!)
Densitet: 0,0899 kilo per kubikmeter
Smältpunkt: -259 grader Celsius
Kokpunkt: -253 grader Celsius

Vätet som sådant har ingen större betydelse för datorindustrin. Gasen är explosiv eftersom väte är oerhört reaktivt.

Den vanligaste väteföreningen är vatten – den ska det helst finnas så lite som möjligt av inuti en dator. Däremot ska det finnas så mycket som möjligt av den inuti själva användaren. Vi består till 60 procent av vatten. Vårt nervsystem och vår hjärna är i huvudsak vatten, men anledningen till att det inte blir kortslutning i nervsystemet är att nervcellerna är omgivna av en så kallad skida av myelin, ett fettrikt, isolerande ämne som virar sig runt nervcellen, som isoleringen runt en sladd.

Används i fusionskraftverk

Det finns ett antal isotoper som kan vara av intresse. Väte med en extra neutron i kärnan kallas deuterium, och med två extra neutroner kallas det tritium. Dessa båda används i fusionskraftverk där man försöker efterlika fusionsprocessen i solen och skapa energi genom att slå ihop de två isotoperna till en helium-atom och få energi i utbyte.

Deuterium i förening med syre (deuteriumoxid) kallas tungt vatten och används som moderator (neutronslukare) i kärnkraftverk.