Ämne 5: Bor (B)
Bor används i styrstavar på kärnkraftverk. Bild: Los Alamos National Laboratory
Svenskt namn: Bor
Engelskt namn: Boron (Används inte i svensk text!)
Densitet: 2,08 ton per kubikmeter
Smältpunkt: 2 076 grader Celsius
Kokpunkt: 3 927 grader Celsius
Bor är väldigt vanligt i en trist, icke-teknisk tillämpning i form av natriumperborat i tvättmedel. Det blir till väteperoxid när det värms till 60 grader i maskinen, vilket fungerar som blekmedel (och som så fint kallas för ”syrebaserat blekmedel”).
Alla kemister vet att borosilikatglas, som Pyrex, har utmärkta termiska egenskaper. I köket kallas det för ugnsfast glas, vilket innebär att glasföremålet kan tåla stora temperaturskillnader utan att spricka. Hållfastheten är alltså större än krafterna som uppstår av temperaturutvidgningen.
Kiselkarbid dopat med bor, som bildar en op-förstärkare som klarar 500 grader. Bild: KTH
Bor används som dopämne i kisel, germanium och kiselkarbid och ger vad som kallas p-dopning. Boratomerna är små och kan därför slinka in i mellanrumment mellan kiselkarbidmolekylerna i en kristall vid dopning.
De allra flesta små likströmsmotorer i exempelvis hårddiskar, handverktyg eller högtalare förlitar sig på neodymmagneter, som har sammansättningen Nd2Fe14B. Visst, bor är inte särskilt framträdande i neodymmagneter, det ska erkännas.
Då är det desto mera framträdande i det ytterst hårda materialet borkarbid, som är ett kristallint material med en hårdhet av 9,5 på Mohs skala. Borkarbid eller bornitrid används därför i slipverktyg och ytterplåtar på pansarvagnar.
Bor är en god absorbent av neutroner och används därför som skärm i kärnkraftverk. Om man i yttersta nödfall måste ha tvärstopp på en reaktor kan man pumpa in borföreningar i kylvattnet. Då avstannar reaktionen, men problemet är att få igång reaktorn efteråt, för det är mycket svårt att tvätta bort boret ordentligt efteråt.
Mer om bor:
PTOV-filmen om bor:
http://www.periodicvideos.com/videos/005.htm
Läs mer på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Boron
