Ljuskanonen i tusen bitar

Kraftigare bildrör

Nästa steg i utvecklingen var således att bygga ordentligt kraftiga bildrör, katodstrålerör, som var starka nog att projicera en bild på långt avstånd genom ett linssystem.

Principen fick god användning i så kallad bakprojektions-tv, men bildrör är inte särskilt effektiva och måste kylas med alkohol på frontglaset för att inte fosforhinnan framtill ska brinna upp. När alkoholen läcker ut ... *poff*
Nästa steg var att använda sig av en genomskinlig lcd-skärm för att skapa bilden och i princip skaffa sig en rörlig diabild, eller varför inte kalla det en ”stillastående film”.

Lcd-skärmen har nackdelen att vara ganska temperaturkänslig och dessutom försvinner drygt hälften av ljuset i det första polarisationsfiltret, som kommer att bli väldigt varmt.

Vid svart bild försvinner andra halvan av ljuset i lcd-skärmen, som också blir väldigt varm och kräver mycket fläktluft. Ändå är lcd-projektorer effektivare än dlp.

En titt ned i projektorn där lampan vanligtvis sitter. Ett kompakt bygge. Den mest framträdande komponenten är färgfilterhjulet.

Det är mycket, mycket tajt med utrymme inuti projektorn. Moderkortet ligger ovanpå den optiska delen, på ett ställe där de elektromagnetiska störningarna och värmeavgivningen är som minst.
De störiga komponenterna är de till vänster, som fläkten och högspänningsaggregatet (ballast) och den allra varmaste komponenten, lampan, ska vara i hålet till vänster. Notera att högspänningsballasten har ett stort hål framtill till vänster. Där tittar ir-sensorn för fjärrkontrollen ut.
Objektivet ligger inklämt mellan emc-filtret till höger och effektfaktorkompenseringens utgångskondensatorer till vänster.
Den här projektorn är designad med skohorn. Det är till och med en sned slits i moderkortet där färgfilterhjulet sticker upp.

Efter att man lossat ett större antal mikroskopiska skruvar sönder­faller projektorn i sina huvudbeståndsdelar. Nu ser vi precis hur objektivet, som bara är slutet av optikpaketet (kanonmynningen om man så vill), är inklämt inuti switchaggregatet.
Fläktens drivning är mer än bara en motor. Den har en varvtals­sensor också. Om fläkten stannar blir det kris inuti projektorn. Då måste lampan stängas av omedelbart, annars smälter plasten.
Högspänningsballasten är inte tillverkad av Infocus utan är inköpt som en lös modul av en oem-tillverkare.
Lådans insida ser lite brun ut, eftersom den är metalliserad inuti för att skärma bort störningar.

När allt är klart och söndermekat ser man hur små delar det rör sig om. M1- och M2-skruvar kräver enmillimetermejslar.

Lamphuset ser ut som ett farligt vapen där det sitter monterat i projektorn. Fläkten sprutar kylluft rakt in i huset via kylkanalen.

Alla optiska delar, utom lamp­huset, plockas ihop inuti optikpaketet. Mems-kretsen sitter närmast mot oss, monterad på andra sidan av den stora kyl­flänsen. Kretsen absorberar en del av det lampljus som faller på den, och värms upp.

Kvicksilverlampan på 132 watt är förspeglad på insidan så att det enda som lyser egentligen är den lilla kulan mitt i reflektorn. Kvicksilvergasen tänds med en högspänningspuls på en spiralformad tändelektrod lindad kring lampan.

Lamphuset består ett antal gjutna aluminiumdelar och några galler som sannolikt ska hindra små flugor att komma in och brinna upp.
Det hela ser ut att tåla att bli väldigt varmt.