Missade du de tidigare delarna i artikelserien? Börja med del 1!
Ämne 7: Kväve (N)
Bild: Cory Doctorow (CC BY-SA 2.0)
Den vanligaste användningen av kväve är att vi andas in det. Den näst vanligaste är måhända som kylmedel, i flytande form.
Svenskt namn: Kväve
Engelskt namn: Nitrogen (Används inte i svensk text!)
Densitet: 1,251 kilo per kubikmeter
Smältpunkt: -210 grader Celsius
Kokpunkt: -196 grader Celsius
Kväve är det sjunde vanligaste ämnet i universum – vår planet och allt som finns på den består till stor del av kväve, till exempel våra dna-molekyler. Kväve har stor industriell betydelse i bland annat gödningsmedel, sprängämnen, färger och mediciner.
Den elektriskt lagde brukar mest använda kväve i flytande form för att kyla elektronik, processorer eller supraledare.
Det kan också användas för snabbt kryobevarande av blod och andra levande ämnen, och för att kyla ned så kallade köldfällor som fångar lättare atomer i vakuumpumpar.
Nitrider, föreningar mellan kväve och en metall, är ovanligt hårda. Titannitrid och kiselnitrid används som slipmedel, medan bornitrid kan användas som högtemperatursmörjmedel (ungefär som molybdendisulfid, Black Molly).
Maskindelar som ska tåla förslitning kan härdas med kväve, så kallad nitrerhärdning.
Mer om kväve
Den engelske kemiprofessorn Martyn Poliakoff och hans forskargupp har gjort en serie banbrytande videofilmer om alla grundämnen, som både är upplysande och underhållande. De kallar sin serie for PTOV, The Periodic Table of Videos:
http://www.periodicvideos.com
PTOV-filmen om kväve:
http://www.periodicvideos.com/videos/007.htm
Läs mer om kväve på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Nitrogen
Om kväve vid infrysning av folk:
http://techworld.idg.se/2.2524/1.547839/evigt-liv--sci-fi-eller-sanning
Om kväve och genetik i ”Så funkar dna-analys”:
http://techworld.idg.se/2.2524/1.431482/sa-funkar-dna-analys
