Missade du de tidigare delarna i artikelserien? Börja med del 1!

Ämne 16: Svavel (S)


Jupiters måne Io är gul tack vare att dess vulkaner ständigt spyr ut svavel och svavelföreningar. Bild: Nasa, JPL

Namn: Svavel
Engelskt namn: Sulfur (Används inte i svensk text!)
Densitet: 1,92–2,07 ton per kubikmeter
Smältpunkt: 115 grader Celsius
Kokpunkt: 445 grader Celsius

Svavel är en icke-metall som är tämligen oanvändbar för elektriskt sinnade. I form av svavelsyra kan ämnet användas som katalysator, eller vid tillverkning av gödningsmedel. Men som sagt, för oss elektroniker är det inget att bry sig om.

Svavel används också i krut, men det duger inte som förmildrande omständighet.
 
Mer om svavel:
Den engelske kemiprofessorn Martyn Poliakoff och hans forskargupp har gjort en serie banbrytande videofilmer om alla grundämnen, som både är upplysande och underhållande. De kallar sin serie for PTOV, The Periodic Table of Videos:
http://www.periodicvideos.com
PTOV-filmen om svavel:
http://www.periodicvideos.com/videos/016.htm
Mer om svavel på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Sulfur
Svavel används i världens minsta lysdiod:
http://www.idg.se/2.1085/1.546703/lysdiod-skapad-av-en-enda-molekyl

Ämne 17: Klor (Cl)

Namn: Klor
Engelskt namn: Chlorine (Används inte i svensk text!)
Densitet: 3,2 kilogram per kubikmeter
Smältpunkt: -101,5 grader Celsius
Kokpunkt: -34 grader Celsius

Klor används industriellt i olika plaster, till exempel polyvinylklorid, eller vid framställning av andra, som polykarbonat och polyuretan. Det är också en del i tvättvätskan koltetraklorid, och tidigt i medicinhistorien användes det för desinfektion.
Klorgas är oerhört reaktiv och giftigt har också använts som stridsmedel.


När man ska etsa kretskort med järnklorid, börjar man med att lösa den gula järnkloriden i vatten. Bild: BXXXD (GFDL)

Den enda nyttiga användningsområdet för elektroniker är när man använder järnklorid för att etsa koppar från kretskort, gärna med tillsats av saltsyra (HCl).

Mer om klor:
PTOV-filmen om klor:
http://www.periodicvideos.com/videos/017.htm
Mer om klor på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Chlorine
Om klor som stridsgas:
http://en.wikipedia.or/wiki/Chemical_weapons_in_World_War_I#1915:_Large-scale_use_and_lethal_gases

Ämne 18: Argon (Ar)


Argonlasern ger ett intensivt blågrönt ljus.

Namn: Argon
Densitet: 1,784 kilogram per kubikmeter
Smältpunkt: -189 grader Celsius
Kokpunkt: -186 grader Celsius

Argon är den tredje vanligaste gasen i atmosfären, med en förekomst på cirka 1 procent. Den utvinns ur atmosfären genom fraktionerad destillation.
Argon är en inert ädelgas och används huvudsakligen för att hålla undan luftens syre vid bågsvetsning (gasvolframsvetsning och gasmetallbågsvetsning, tig respektive mig), för att undvika oxidering.

Den används också som släckgas i datorhallar, ensamt eller tillsammans med andra gaser, som i argonit eller inergen.

Det inerta argonet används i gasurladdningslampor för att förhindra att glödtrådarna oxiderar vid höga temperaturer.

Argon används med metan som fyllnadsgas i Geiger-Müller-rör, som skyddsgas vid framställning av germanium- och kiselkristaller och vid rening av titan och zirkonium.

Flytande argon används i neutrinoexperiment för att upptäcka neutrinos eller den hypotetiska partikeln wimp som kan vara en del av universums mörka materia. När argonatomen träffas av en wimp tänker man sig att scintillation (en ljusblixt) uppstå. Blixten kan detekteras, till skillnad från wimp:en.

Kanske kan man bygga effektiva nukleärt drivna raketmotorer med argon som drivmedel, så kallade variable specific impulse magnetoplasma rocket, vasimr. Man studerar det här på KTH, som en del av KTH Rymdcenter.

Mer om argon:
PTOV-filmen om argon:
http://www.periodicvideos.com/videos/004.htm
Mer om argon på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Argon
Om argon-jon-laser på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Ion_laser#Argon_laser
Om vasimr på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/VASIMR
Vasimr-projektet på KTH:
http://researchprojects.kth.se/index.php/kb_9764/io_8491/io.html