Missade du de tidigare delarna i artikelserien? Börja med del 1!
Ämne 22: Titan (Ti)
Pyroteknisk titanflamma. Bild: Audrone Vodzinskaite
Namn: Titan
Engelskt namn: Titanium (Används inte i svensk text!)
Densitet: 4,5 ton per kubikmeter
Smältpunkt: 1 668 grader Celsius
Kokpunkt: 3 287 grader Celsius
Titan är ett lätt och starkt material som har slagit igenom stort som konstruktionsmaterial i flygplansdelar som blir varma. Det började med att det användes i skalet på spionplanet SR-71 Blackbird, som skulle ha smält vid mach 3 om det byggts av aluminium.
Dessutom är titan korrosionsresistent och kan användas i propelleraxlar, värmeväxlar och i mänskliga implantat.
Tillsammans med vanadium och lite aluminium bildar man legeringen ti-6Al-4V, som är mycket motståndskraftig mot hetta och används i flygplansmotorer.
Titan lyser vitt när det eldas i pyrotekniska laddningar.
Titan finns i skalet i Apples Powerbook G4 Titanium-datorer.
Mer om titan:
Den engelske kemiprofessorn Martyn Poliakoff och hans forskargupp har gjort en serie banbrytande videofilmer om alla grundämnen, som både är upplysande och underhållande. De kallar sin serie for PTOV, The Periodic Table of Videos:
http://www.periodicvideos.com
PTOV-filmen om titan:
http://www.periodicvideos.com/videos/022.htm
Mer om titan på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Titanium
Mitt besök hos titan-printande Arcam i Göteborg:
http://techworld.idg.se/2.2524/1.511442/3d-skrivaren-som-skriver-ut-i-titan
Om titan-vanadium-aluminium på Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_6AL-4V
Ämne 23: Vanadin (V)
Krom-vanadin-verktyg, förvillande likt verktyg i stål, men mycket starkare.
Namn: Vanadin
Engelskt namn: Vanadium (används inte i svensk text!)
Densitet: 6 ton per kubikmeter
Smältpunkt: 1 910 grader Celsius
Kokpunkt: 2 407 grader Celsius
Ensamt är vanadin föga användbart. Det är i legering med stål som den höga hållfastheten kan utnyttjas.
I övrigt kan vanadin få stor användning som innerväggar i fusionsreaktorer, eftersom det är bra på att fånga neutroner och göra om dem till värme.
Vanadin-kisel och vanadin-gallium är supraledare och man har funderat på att använda litium-vanadin-fosfid i en ny typ av högtäta batterier med verkningsgrader på mer än 90 procent. Sådana batterier kan göras mycket stora och är tänkta att användas i det intelligenta elnätet för att ta hand om korta belastningstoppar. I övrigt är vanadin inte särskilt användbart inom elektroniken.
Mer om vanadin:
PTOV-filmen om vanadin:
http://www.periodicvideos.com/videos/023.htm
Mer om vanadin på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Vanadium
Reklamfilm om vanadin-redox-batterierna:
http://www.youtube.com/watch?v=0Uk0GQNgtqg
Ämne 24: Krom (Cr)
Kromband. Bild: Memorex
Namn: Krom
Engelskt namn: Chromium (Används inte i svensk text!)
Densitet: 7,19 ton per kubikmeter
Smältpunkt: 1 907 grader Celsius
Kokpunkt: 2 671 grader Celsius
Den allra första lasern gjordes av rubin (kristallin aluminiumoxid) som dopats med kromatomer. Den avgav rött ljus när den exciterades med en blixtlampa.
Röd rubinlaser bränner hål i rakblad – ett klassiskt experiment. Bild: Jarrod Kinsey
En gång i tiden, när vi alla använde kassettband, var den magnetiska ytbeläggningen gjord av ferrikrom, så kallade kromband.
Blandar man krom i järn blir det rostfritt och kan som sådant ha en viss användning inom elektroniken.
Kromnickeltråd har hög resistans och används i högeffektmotstånd. Annars är krom huvudsakligen en legeringsmetall för höghållfast stål. Notera att glansiga metalldelar som sägs vara ”förkromade” egentligen är förnicklade.
Mer om krom:
PTOV-filmen om krom:
http://www.periodicvideos.com/videos/024.htm
Mer om krom på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Chromium
Jarrod Kinsey har byggt en egen rubinlaser och skjuter hål i saker (video):
http://www.youtube.com/watch?v=682alFw287k
