Fyra av Linaros svenska anställda sitter i forskningsbyn Ideon i Lund, tillsammans med över hundra andra företag.
Linaro skapades år 2010 av Arm, Freescale Semiconductor, IBM, Samsung, ST-Ericsson och Texas Instruments.
– Android – som är baserat på Linux – hade blivit ett populärt operativsystem, så väldigt många företag fick plötsligt ett stort behov av att ha bra Linux-stöd på sina Arm-processorer, säger Linus Walleij, mjukvaruingenjör på Linaro.
– Det innebar att Arm fick väldigt många supportförfrågningar från kunder som licensierade deras kisel. Arm stod då inför valet att antingen bygga upp en egen supportorganisation eller skapa något som Linaro, och man valde det senare. Det är min personliga analys av Linaros tillkomst.
Linaro har i dag 29 medlemsföretag, indelade i fyra olika medlemskategorier med olika stort inflytande. Alla medlemsföretag bidrar med pengar och arbetskraft till Linaros verksamhet.
Bland medlemmarna finns en lång rad stora företag, bland annat Arm-licenstagare, produktföretag som använder Arm-processorer, utvecklare av Linux-distributioner och andra aktörer som vill påverka Linux framtid på Arm-baserade system.
– De flesta stora företagen inom det här området är med i Linaro, säger Linus Walleij.
Linus Walleij tar emot TechWorld i entrén, direkt efter ett lunchpass dans-aerobics.
Linaro i Lund har inga stora skyltar som annonserar företagets närvaro, och receptionisten i forskningsbyn där de håller till känner inte ens igen namnet på företaget.
Betalar trots öppenheten
Linaros huvudverksamhet är att bidra med mjukvarukod till öppen källkod-projekt. Att så många företag väljer att betala dyrt för att vara medlemmar, trots att allt som skapas av Linaro är fritt för alla att använda, förvånar inte Linus Walleij.
– De mindre företagen undrar varför de stora företagen vill vara med och betala för det här. De små företagen tänker alltid: Vart är marknaden på väg? Och så springer de hit och dit, precis som om de höll i kopplet till en stor hund. Men så jobbar inte stora företag. De jobbar enligt devisen att det bästa sättet att förutse framtiden är att skapa den. Och Linaro och standardiseringsorganisationerna kan ses som asfaltsmaskiner för att skapa framtiden, säger Linus Walleij.
Det finns ingen konkurrensfördel med att köra sitt eget race inom det här området, eftersom det inte finns någon mening med att försöka differentiera sig när det gäller mjukvaruinfrastrukturen, anser Linus Walleij. Möjligheterna till differentiering finns i hårdvaran, och i att skapa speciella applikationer för till exempel Android.
– De stora företagen vill ha fram stödet för sin hårdvara så snabbt som möjligt och så standardiserat som möjligt, så att de slipper sköta en massa underhåll och ha massa programmerare anställda. Och det gör man bäst genom att jobba öppet, i öppen källkod-projekt.
Det är mer effektivt att skapa de facto-standarder än att sitta i ändlösa möten i standardiseringsorganisationer och skapa något dokument. Så här har det inte alltid varit, men polletten har trillat ner nu, säger Linus Walleij.
