Jag kan inte säga att jag är exalterad, men jag är åtminstone lite nyfiken på Microsoft. För första gången på ganska länge. Nu ska ju direkt skrivas att jag nästan uteslutande använder både telefoner, plattor och datorer från det där andra företaget, sånär som på en Windows 7-burk här på kontoret.

Anledningen till att jag igår ändå följde Microsofts presentation med något högre frekvens på hjärtslagen är att företaget andas en hel del desperation. I min bok kan det ganska ofta vara en mycket bra sak. Desperation föder driv och kreativitet, men ibland också klarsyn. Microsoft var tvunget att komma upp med något nytt, eller återuppfinna en fungerande formula, för att vara relevanta. Det håller definitivt inte att bara vart annat eller var tredje operativsystem uppskattas av användarna. Man tar med det kommande Windows 10 några steg i alla riktningar.

Det är bara att erkänna, vilket Microsoft nu har gjort, att Windows 8 var en plump i protokollet. Om vi mosar ner det till hårda siffror nästan en lika stor plump som det evigt bespottade Vista. Windows Phone har också kravlat i ett träsk med minimala marknadsandelar, och ljummet mottagande även hos de företag som man hade förväntat sig borde ha störst intresse av en sammanhållen struktur av Windows-produkter.

Problemet är ju att världen sprungit vidare, och den har sprungit fort. Därför är det intressant, och högst nödvändigt, att Microsoft nu snarare verkar ha lyssnat på användarna istället för att fatta högtravande beslut om vad användarna borde vilja ha. I stort sett tar man ett steg tillbaka för att kunna ta två framåt. Bort med jättebrickorna och på flera sätt tillbaka till det uppskattade Windows 7 alltså, med en hel del nyttiga förbättringar, samt de funktioner från Windows 8 (eller snarare 8.1) som uppskattats mest och fungerat bäst.

Det är tacksamt, vilket många Twittertyckare gör, att skoja bort allt med att det är en återgång till Windows 7 som var en tillbakagång till Windows XP, men om så är fallet är det bara att gratulera till en korrekt marknadsanalys. Merparten av Windows-användarna världen över sitter ju med just de två operativssystemen, och har inte visat något överväldigande intresse av att hoppa över till Windows 8. Det var också tydligt att Microsoft vill nå just den målgruppen. "Om Windows 7 är en äldre Prius, så kommer Windows 10 skapa känslan av att ha skaffat en splitterny Tesla", var ett av många citat i den riktningen.

Det återstår givetvis att se hur bra virtuella skrivbord, den nya sökfunktionen och allting annat fungerar, men att man bygger på ett beprövat recept och kryddar det med anpassning efter skärm och enhet och liknande som borde ha fixats för länge sedan är bara att tacka för. Att det sedan kommer bli en strid i motstorm för att kapa åt sig Android- och IOS-tårtbitar är en helt annan sak. i första hand tror jag att företagsanvändarna och it-avdelningarna drar en suck av lättnad och kan börja se med tillförsikt på framtiden och kommande migreringar.

Jag tror inte på något sätt att det kommer att vara ett perfekt system, eller att det är den livlina som Microsoft behöver, men det känns som jag inledde med att konstatera, och har upprepat texten igenom, som ett logiskt steg i rätt riktning.

Och, det hade kunnat vara så mycket värre …