Amazon

Amazon är en gammal spelare på iaas-området, så vi har höga förhoppningar när vi påbörjar testet. Vi registrerar ett konto, anger kreditkortsuppgifter och är snabbt igång med att skapa en vm.

Vi inser snart att vi saknar nätverkskonfiguration och får leta och söka en del innan vi förstår att man först måste skapa ett virtuellt privat moln (Virtual Private Cloud, VPC) innan vi kan lägga till en vm. Det görs på en separat plats och känns som ett påbygge på befintlig lösning. Här behöver Amazon förbättra administrationen för att det ska bli logiskt och snyggt.

Ett VPC ger möjlighet att bygga någorlunda avancerade nätverkstopologier. Det är bra och ger också möjlighet att skapa site-to-site-vpn för at hålla kommunikation med en vm intern.

Mallutbudet på vm:ar är stort och det finns massor av olika, om än statiska, konfigurationer av vm:ar att välja på, allt beroende på behov och plånbok.3

Administrationen känns utspridd hos Amazon, men när man väl hittat rätt är det tydligt vad man kan göra.

Vi kan inte felsöka

Vi får lite problem att ansluta till vår vm och saknar direkt möjlighet att felsöka via konsolen på vår vm, som Amazon inte exponerar till oss. Irriterande. Det visar sig vara ett filter i den virtuella brandväggen i Amazon som ställde till det för oss.

När vi väl får ordning på konfigurationen ansluter vi till vår vm och startar våra tester.

När vi skapar vår vm ansluter vi två diskar. Den ena gör vi större och anger målsättning att få ut 3 000 iops från den. Vi lyckas inte få ut mer än drygt hälften av det i praktiken – det känns svagt.

Även nätverksanslutningen är svag i jämförelse med konkurrenterna. Runt 100 megabit uppmätt utgående trafik känns inte helt okej för samma prisklass som många av de andra testade produkterna.

En bra funktion är den automatiska lastbalanseringen som kan aktiveras. Den gör att vi alltid har rätt antal vm:ar som svarar på anslutningar från användare genom att klona upp nya instanser vid behov.

För att hålla lösenorden säkra krypterar Amazon dem med ett certifikat som bara kunden har tillgång till.

Lösenorden för våra vm:ar krypteras med ett certifikat som bara vi har tillgång till, det ger en bra säkerhetsnivå.

Det finns flera olika sätt att betala för en vm. Den kan placeras på dedikerad hårdvara mot en högre kostnad, man kan också få ner priset genom att använda ”spot-pris” som ändras ofta och beror på hur mycket fri kapacitet Amazon har i sitt moln för tillfället.

Även om de viktiga funktionerna finns tillgängliga hos Amazon känner vi oss lite lätt besvikna. Vi hade nog väntat oss mer av en så stor och känd spelare.

Rackspace

Rackspace har också varit med ganska länge och är välkända.
Vi skapar spänt vårt konto och anger uppgifter om vårt kreditkort. Kontot är klart på någon minut, men vi kan inte göra något innan vi godkänts av Rackspace. Efter cirka 10 minuter blir vi uppringda och får berätta lite om vad vi ska ha miljön till, sedan blir kontot upplåst.

Rackspaces portal är snygg och tydlig, och våra vm:ar är lätta att sköta om.

Portalen är logiskt och snyggt uppbyggd och går snabbt att arbeta med. Efter bara någon minut är vi igång och skapar vår första vm. Den får en intern och en äkta extern ip-adress, och även om det är bekvämt skulle kanske en nat-funktion ha känts bra för att skydda vår server. Det här kan dock lösas genom att man skapar en egen Vyatta-brandvägg framför sin lösning – en mall för det finns hos Rackspace.

Vi lägger till en datadisk till vår server för att testa prestandan och kan välja mellan sata och ssd som underliggande teknik. Sata är långsam, men 75 procent billigare än ssd. Diskprestandan med ssd är mycket bra, men utgående nättrafik är oväntat långsam.

2012 R2-mallar saknas

Mallutbudet för vm:ar är hyggligt bra. Även om de endast erbjuds i fasta konfigurationer känns de väl avvägda. Det finns ännu inte några mallar baserat på Windows Server 2012 R2, svagt för ett så stort företag som Rackspace. Man kan heller inte ladda upp egna iso-filer för installation, så 2012 R2 är bara att glömma för tillfället.

Det är enkelt att skapa egna privata nätverk, och det är inga problem att ta eller återställa snapshots på diskar. Det är också enkelt att skapa egna mallar som man sedan skapar vm:ar från.

Rackspace har också tagit fram en telefonapp till Iphone som man använder för att skapa servrar, det funkar fint.

Även om Rackspace inte har de bästa prestandavärdena känns miljön extremt rapp och skön att jobba i, både via konsol och med rdp, trots att lösningen finns i England fysiskt.

Funktioner för övervakning av http/https finns, liksom funktioner för lastbalansering och automatisk skalbarhet via skapande av nya servrar vid behov. Det är också lätt att skapa och hantera delegering för olika användare i miljön.

Hos Rackspace har man tillgång till konsolen, vilket ger maximal frihet för att hantera os och felsökning.

Rackspace har verkligen en snygg och väl beprövad lösning. Lägger de bara till några få funktioner kan de mycket väl bli marknadsledande på iaas-området.

Ipeer

Karlstadsbaserade Ipeer har profilerat sig hårt inom iaas och har flera olika erbjudanden på området. Förutom VMware-baserad miljö finns också Hosted Azure, men vi har här valt att titta på den äldre och mer kompletta lösningen Hosted VMware.

Ipeers portal är tydlig och bra, man kan enkelt ta upp konsolen för en vm för att installera egna os.

Vi skapar snabbt ett konto och noterar att Ipeer använder standardprodukten Vcloud Director från VMware för sin portal. Vi skapar snabbt en första vm, och vi kan välja fritt hur mycket cpu och ram vi vill ha.

Hos Ipeer kan man skapa en vm med fri tilldelning av cpu, ram och hårddisk, och även köra egna hypervisors i en vm om man skulle vilja.

Mallutbudet är dock ganska tunt, men vi kan utan problem ladda upp en egen iso och bygga vår egen vm från den eftersom vi har tillgång till konsolen på en vm.

Det går fort att installera och man kan sedan skapa en egen mall att göra nya vm:ar från.

Vi skapar lite olika nätverkstopologier och allt fungerar fint. Vi publicerar också en vm mot internet eftersom man inte får en publik ip-adress på sin vm, och även det fungerar utan problem.

Prestandakollen visar en grym näthastighet mot internet för både utgående och inkommande trafik, och en disklösning med helt okej värden.

Vm:ar grupperas i något som kallas Vapps, det gör det enklare att hålla ordning på alla sina vm:ar och ger möjlighet till separata inställningar för dem.

Ingen automatisk skalbarhet

Vi hittar inga funktioner för automatisk skalbarhet – lösningen känns mest som att den är inriktad på att ge samma funktioner som en lokal VMware-baserad lösning, snarare än att ge dynamiska möjligheter att bära självjusterande molnapplikationer. Det är visserligen inte ett krav på en iaas-tjänst, men ändå något vi saknar i lösningen.

Vi har problem med att genomföra vissa åtgärder med Internet Explorer, men med Firefox fungerar det fint. Det här är troligen ett tecken på att VMware och Microsoft inte direkt är de godaste av vänner.

Om du kör VMware i din lokala miljö i dag kan du använda Vcloud Connector för att knyta ihop miljöerna och enkelt överföra vm:ar mellan din lokala lösning och Ipeers miljö.

Vi märker direkt att det finns fördelar med svenska leverantörer. Vår rdp-session mot en vm är mycket rapp och fin, det är nästan som att ha servern på sitt eget nätverk. Överföring av en iso-fil på drygt 4 gigabyte går snabbt och vi mättar utan problem vår egen internetförbindelse på 100 megabit. Snapshot-funktionen fungerar perfekt och är snabb, men vi ser ingen lösning för databackuper.

Även om det inte är en helt perfekt lösning ger vi ändå Ipeer ett riktigt fint betyg. Kombinationen av god prestanda, enkel administration och snabb support gör att vi får känslan av att ha ett eget prisvärt datacenter, fast på annan plats.