C64-scenen är i högsta grad levande, inte bara i Sverige utan även i övriga Europa, berättar David Almer.
David Almer är lärare och en av Sveriges stora Commodore-entusiaster. Hans garderober är fyllda med i stort sett varje maskin Atari och Commodore släppt genom åren, men det är främst klassiska Commodore 64 – och bärbara modellen SX-64 – han har igång.
Trots att han helst bara kör äkta hårdvara erkänner han att det i vissa lägen är bättre med modernare teknik.
Läs också: Polsk bilmek sköter sin verksamhet på en 25 år gammal Commodore 64
– Jag kör gärna en äkta C64 i alla lägen, eftersom hårdvaran faktiskt inte alltid går att emulera korrekt. Men det är bökigt att hålla på med diskettenheter och bandstationer, lagringsmedia från 80- och 90-talet har sedan länge börjat självförstöras och det är hög tid att rädda det man vill ha kvar till sd-kort eller flashminne. Det finns ett antal moderna produkter för enklare och säkrare inmatning och lagring, säger David Almer.
David Almer är osäker på hur många Commodore 64 han egentligen äger, men lovar att det är inte är mer än tjugo stycken.
Lätt koppla via komposit
Om vi börjar med skärmen går det utmärkt att koppla en C64 till dagens tv-apparater via kompositingången. Det du behöver är en 5-pols din-kabel med 4 rca-kontakter i andra änden, då har du bild i en kontakt – oftast gul – och stereoljudet i två andra – oftast röd och vit. Kabeln är förhållandevis vanlig i elektronikkedjor och det går även att beställa specialkablage från retrosajter för finsmakaren. Kan du dessutom hitta en platt 4:3-skärm är det såklart att föredra.
– När det gäller inmatningen finns det lite olika varianter beroende på hur mycket pengar som du vill spendera och hur diskettenheten ska emuleras, säger David Almer.
– Det bästa alternativet tycker jag är 1541 Ultimate II, en cartridge som placeras i expansionsporten och som emulerar två diskettenheter samt innehåller mängder av andra finesser, bland annat flera kända freezers, till exempel Action Replay eller The Final Cartridge III, som kunde pausa en dator i sitt läge och låta användare få tillgång till hela minnesdumpen och maskinspråksmonitorn.
En tidigare variant heter MMC64, men tillverkas inte längre. Dess begränsning är att den endast hanterar enfilsmjukvara, och därmed är de flesta diskspel uteslutna. MMC64 skeppades också som ett naket kretskort medan nyare produkter är snyggt skyddade inuti en cartridge.
Du registrerar dig för 1541 Ultimate II på tillverkarens webbplats – först när tillräckligt många gjort det börjar man producera en ny serie.
Easy Flash är ett slags cartridge du själv kan bränna och som din C64 därefter kan läsa och köra – precis som en vanlig cartridge, men med mycket mer utrymme.
Emulerar diskettenheten
Ytterligare en populär produkt är SD2IEC som också emulerar en 1541-diskettenhet. Den innehåller inte särskilt många funktioner förutom det, och har även begränsningar som gör att den inte beter sig exakt som en äkta diskettenhet, som ju i Commodores fall har egen processor och minne, och därmed går bet på de flesta demos och vissa enstaka diskspel. För den som bara vill spendera några hundralappar och mest spelar spel är den dock ett billigt alternativ.
– 1541 Ultimate II är i dagsläget bäst på att emulera diskettenheten 1541 korrekt. Enda nackdelen är att den inte går att köpa rakt av. Du måste först registrera intresse på sajten och därefter tillverkas en ny serie först när tillräckligt många gjort likadant, säger David Almer.
Zoomfloppy är en produkt som främst används för att rädda C64-disketter till din nutida arbetsstation; pc eller Mac.
Familjen Almers hem i centrala Lund är fyllt med Davids prylar. På arbetsbordet står två exemplar av SX-64-modellen, den bärbara klump på 11 kilo med 5-tums skärm som ansågs revolutionerande år 1984. Överallt ligger det kretsar och kort i reserv för att byta ut när något lägger av.
– En hyfsad C64 går i dag att köpa för runt femhundra kronor. Mer tycker jag inte att man bör ge, beroende på vilken version det är. Det här är tåliga datorer, men ibland går givetvis saker sönder och då är det bra med reservdelar.
”Soulless” från Psytronik Software är ett exempel på att C64-spel fortfarande ges ut.
Framförallt i Tyskland är retroscenen kring Commodore 64 stor.
Det ges även ut tidningar som enbart handlar om 8-bitarsmaskiner.
Vaknade igen runt 2007
C64-scenen levde kvar en tid efter det att företaget Commodore gick i konkurs 1994, men vid millennieskiftet fanns inte många aktiva entusiaster kvar. Det hände dock något oväntat kring år 2007 – allt fler började hitta tillbaka till sina gamla maskiner, och nuförtiden växer C64-scenen för varje år som går. Det släpps både ett hundratal demos och till och med cirka tjugo speltitlar – även kommersiella – varje år till Commodore 64, hur märkligt det än kan låta.
– Commodore 64 dör aldrig, säger David Almer.
