Du har väl inte missat vår stora fokusartikel om it-krig? Läs den här!


Nästan varje it-plattform har haft sitt alldeles eget lilla krig. Ofta har de utkämpats mellan två konkurrerande tillverkare, men det förekommer också strider med många fler inblandade, som i fallet det i allra högsta grad fortfarande aktuella konflikten mellan fanatiska pc- och Mac-förespråkare.

Låt oss börja med att spola tillbaka bandet till 1982, året då hemdatorn som kom att bli världens mest sålda lanserades.

Commodore 64 mot Sinclair ZX Spectrum

c64 zx

Rent tekniskt spelade aldrig 8-bitarsdatorerna Commodore 64 (C64) och Sinclair ZX Spectrum i samma klass. Commodores storsäljare hade två hjälpprocessorer i form av den hyllade trekanaliga musikkretsen Sid och grafikkretsen Vic-II med stöd för åtta 16 färger. ZX Spectrum-användare fick nöja sig med betydligt enklare hårdvara med stöd för enkanalsljud och åtta färger.

Hur lyckades då ZX Spectrum utmana C64? Svaret är att C64 släpptes i augusti 1982, och då hade ZX Spectrum redan funnits några månader på marknaden och därmed också lyckats locka till sig många förstagångsköpare av hemdatorer. Med ett pris på drygt 2 000 kronor var den dessutom rejält mycket billigare – C64 kostade hela 4 600 kronor (Summorna motsvarar cirka 5 200 respektive 11 800 kronor i dagens penningvärde).

De totala försäljningssiffrorna för de två maskinerna visar tydligt vilken som slutade som vinnare. ZX Spectrum såldes i cirka 5 miljoner exemplar medan C64 kom upp i en siffra någonstans mellan 12,5 och 17 miljoner. C64 hamnade också i Guinness rekordbok som den mest sålda datormodellen någonsin, en titel som den fortfarande innehar.

ZX Spectrum-fantasten: ”Fantastiskt med alla Basic-kommandon på tangentbordet”

Michael Berglunds första ZX Spectrum var en kombinerad födelsedags- och konfirmationspresent. Den anlände i maj 1983.

– Det var en fin present, men jag hade tjatat i ungefär två år efter att jag sett en ZX81 hemma hos en kompis. Varenda lunchrast i åttan gick åt till att testa sig fram till vilken hemdator som var bäst. Vi var ett litet nördgäng som valde mellan Vic 20, Texas Instruments, Microprofessor II, Dragon, Spectravideo och Spectrum.

”Elite” från Firebird Software var ett av de mest populära spelen för ZX Spectrum. Foto: World of Spectrum

Michael Berglund upplevde aldrig riktigt något krig mellan C64 och ZX Spectrum, inte minst på grund av att han knappt kände till några C64-ägare när han skaffade dator.

– Däremot kände jag många som senare valde Spectrum, och därför kändes det som att den var mycket vanligare här i Sverige. Det var den nog också, fram till 1984 ungefär, men sedan drog C64 ifrån och Sinclair fick svårt att konkurrera.

elite
”Elite” från Firebird Software var ett av de mest populära spelen för ZX Spectrum. Foto: World of Spectrum

Prisvärd, snygg och lätt att programmera på, det var ZX Spectrums främsta fördelar enligt Michael Berglund. Han tycker också att det var fantastiskt att ha alla Basic-kommandon på tangentbordet.

Amiga mot Atari

amiga atari

I mitten av 80-talet började det dyka upp allt fler 16-bitarsdatorer för den breda massan och ganska snart startade också ett bittert krig på den här fronten. Allt började med att Atari, ett företag som då leddes av den tidigare Commodore-grundaren Jack Tramiel, lanserade 520 ST i juni 1985. Målet var att krossa Commodore och modellen fick därför ett mycket lågt pris, 7 000 kronor inklusive färgskärm.

Commodore dröjde inte med svaret. I slutet av juli samma år kontrade de med Amiga 1000. Hårdvarumässigt matchade den Atari 520 ST mycket väl men det fanns tre stora problem: maskin­en kostade över 9 000 kronor, den marknadsfördes inte som en hemdator och operativsystemet var buggigt.

Det dröjde ända till oktober 1987 innan Amiga-Atari-kriget satte fart på allvar. Då släpptes Amiga 500 som inledningsvis kostade 5 800 kronor, alltså betydligt mindre än Amiga 1000 men ändå med samma goda prestanda.

I och med att Amigan hade vissa tekniska fördelar som gjorde den särskilt lämpad för spel och underhållning tog den snabbt ett allt större grepp om marknaden.

Efter Amiga 500 släpptes flera andra modeller i samma serie. Atari gjorde några försök att hänga med i konkurrensen, bland annat genom att lansera 1040 ST med dubbelt så mycket minne, men tvingades till slut kasta in handduken 1993. Amiga över­levde ytterligare tre år.

Atari-fantasten: ”Vi fick lära oss optimering utan stödhjul”

1986, när Troed Sångberg var 12 år, fick han ett stipendium. Det gick till att köpa en Atari 520STM med en extern enkelsidig SF354-diskettstation.

troed– Jag hade ingen riktig förståelse för vad som skilde de olika datorerna åt, utan tyckte att det försäljaren sa om 512 färger och 512 plus 384 kilobyte minne lät fantastiskt. Första gången jag startade den satt jag och stirrade på det gröna GEM-skrivbordet, tryckte lite på knapparna och kände mig smått hjälplös över att inga bokstäver dök upp på skärmen.

Så småningom lärde sig Troed Sångberg programmering, och han skrev både nyttoprogram och demos. Hans första intryck av kriget mellan Amiga och Atari var att Amiga-användarna bara var intresserade av spel.

– Eftersom mitt intresse låg i programmeringen hade j ag inget större utbyte med Amiga-ägare, men jag noterade att andra i min demogrupp hade desto mer utbyte. Först någon gång kring 1991 eller 1992 umgicks jag med en Amiga-ägare som hade demoprogrammering som intresse, och då fick jag ändra min bild lite när det gällde det som jag kallade för en spelmaskin.

– I kriget mellan Atari och Amiga slängdes det alltid fram argument om att Atarin var överlägsen på midi och desk­top publishing och Amigan för grafiska effekter. Relevansen var så klart låg för alla oss tonåringar som använde argumenten. I dag återfinner man många före detta demoprogrammerare i toppositioner på företag som utvecklar spel och appar, och de absolut bästa är självklart gamla Atari ST-kodare. Det var ju vi som fick lära oss optimering på riktigt, utan stödhjul.

Pc mot Mac

mac vs pc

1984 lanserade Apple sin första Mac, och året efter när Windows 1.0 kom ut på marknaden började kriget med pc-plattformen på allvar. Det var först då som gränssnitt och funktioner kunde jämföras på allvar.

Fajten kan te sig lite märklig med tanke på att en Mac egentligen också är en pc (personal computer), det vill säga en persondator. Av flera olika anledningar har dock pc blivit synonymt med Windowsdatorer.

Kriget mellan pc och Mac pågår i allra högsta grad fortfarande. Numera handlar det mer än tidigare om olika filosofier än om faktiska tekniska skillnader, men så har det inte alltid varit.

Länge var Macarna baserade på en helt annan hårdvara men sedan 2006 är det pc-anpassade Intelprocessorer som gäller. Windows och Apples operativsystem IOS, som förespråkarna anser vara säkrare och mer användarvänligt, har också fått allt fler likheter på senare år, men det finns också stora skillnader.

I ärlighetens namn har pc-Mac-kriget aldrig varit en särskilt jämn kamp. Redan 1985 såldes mer än 15 gånger fler pc-maskiner än Macar och fram till 1996 pendlade gapet mellan cirka 7 och 15 gånger. Därefter satte pc-försäljningen fart på allvar och konkurrenten hängde inte alls med. 2004 såldes det mer än 50 gånger fler pc-maskiner än Macar, men på senare år har skillnaden minskat radikalt och återgått till 80-talets nivåer.

Microsoft Xbox – Sony Playstation – Nintendo Wii

De första stationära spelkonsolerna dök upp redan på 1970-talet, men det dröjde ända in på 80-talet innan de fick riktigt stor spridning. Dominanten hette då Nintendo Entertainment System, NES. Den kom 1983 och hade en ganska lugn resa fram till 1988 då utmanaren Sega Genesis dök upp, men den lyckades aldrig nå NES:s nivå.

Inte förrän 1994 började konsolkriget hetta till på allvar igen då en ny aktör ändrade spelplanen: Sony. Deras Playstation gjorde snabbt succé och kom att bli en riktig storsäljare. Totalt såldes över 100 miljoner enheter vilket gjorde att den passerade Nintendos bästsäljande konsoler med råge.

1996 svarade Nintendo med att lansera Nintendo 64, men den kunde aldrig utmana Playstation på allvar. 2000 släppte Sony Playstation 2, det gjorde inte livet lättare för Nintendo. Modellen såldes i 155 miljoner enheter under perioden den fanns på marknaden – ingen annan konsol har lyckats slå det rekordet.

Under 2000-talet har Sonys framgångsresa fortsatt. 2001 lanserade Microsoft visserligen Xbox och 2005 även Xbox 360 som båda har sålt mycket bra, och 2006 kom också Nintendo med den första versionen av Wii som faktiskt är den tredje mest sålda konsolen genom tiderna, men totalt sett har det ändå sålts fler Playstation-konsoler.

Striderna vid frontlinjen pågår just nu mellan Xbox One, Playstation 4 och Wii U. Playstation 4 har för närvarande ledningen med 10 miljoner sålda enheter. Wii U har sålts i 6,68 miljoner exemplar och Xbox One i 5,1 miljoner exemplar.

Android mot Iphone

Det var inte särskilt förvånande att det så småningom även skulle blossa upp en rejäl batalj på marknaden för smarta telefoner. I det här fallet handlar det däremot om en lite speciell kamp mellan Googles öppen källkod-baserade operativsystem Android, som används av ett stort antal telefontillverkare, och Apples Iphone-modeller.

1997 presenterade Ericsson sin koncepttelefon GS 88 Penelope och det var också då begreppet smart telefon började användas.

Det dröjde däremot till 2007 innan vi fick se en smart telefon med en avancerad fingerstyrd pekskärm som fungerar som dagens smarta telefoner. Då lanserades den första versionen av Iphone, och den tog världen med storm.

De första enheterna med Android släpptes redan året efter, men det gjorde inte mycket väsen av sig från början. Först 2010, då Android hade mognat en aning, började det hetta till mellan de två plattformarna.
Förespråkarna för Iphone menar att de är mer användarvänliga och säkrare än telefoner med Android, och den andra sidan framhåller fördelar såsom fler appar och större konfigurationsmöjligheter.

Faktum är dock att Android för närvarande har ett gigantiskt övertag i det här kriget. Allt sedan 2010 har plattformen ökat sin marknadsandel i rasande takt, och i dagsläget har den över 80 procent av marknaden. Iphone får nöja sig med cirka 15 procent.