Optiska fibrer är intressant teknik, eftersom de i princip är gränslösa dataöverförare. Det är bara dagerns primitiva teknik som hindrar oss att trycka in ännu mera data i dem per tidsenhet. Ändå kommer behovet av överföringskapacitet att öka tjugofalt fram till 2030, menar British Telecom, BT.
För att underbygga det har företaget nyligen publicerat ett världsrekord: 3 terabit per sekund i en enda fiber, ja i ett enda våglängdsfönster.

Testfibern var av helt vanlig produktionskvalitet, en del av BT:s nationella stamnät mellan Ipswich och London och tillbaka igen, en sträcka på 360 kilometer, driven av nästan helt vanlig switchutrustning från Huawei.

Det var inga specialförstärkare på vägen, inga specialfibrer, och förbindelsen övervakades hela tiden av BT:s driftcentral i Cambridge.

Provet pågick i flera dagar, tillsammans med vanlig, reguljär trafik i samma fiber. Inte ett enda överföringsfel kunde registreras. Inklusive den samtidiga standardtrafiken uppnådde fibern som helhet 3,4 terabit per sekund.

BT är lite grann som Telia blandat med Ericsson – man har väldigt stor egen utvecklingsverksamhet och en imponerade utvecklingshistoria.

Hastighetsrekordet var ett konglomerat av flera regelbrott, faktiskt. BT hade fått Huawei att fila lite på lasrarna för att packa vågländerna tätare i fibern än vad som är brukligt. Dessutom hade man övergivit den av ITU (International Telecommunication Union) specificerade standardstrukturen med 50 gigahertz delning mellan våglängderna, och klämt ihop allting så tätt det gick, ned till 33,5 gigahertz i något man kallar Flexgrid (grid = delning).

Inser du hur många hårddiskar du kan fylla på en sekund med en sådan överföring in i kontoret?

Dividerar man överförd kapacitet med använd bandbredd får man rekordsiffran 5,97 bitar per sekund per hertz, vilket kan översättas med att rekordöverföringen klarar av att skicka cirka 100 okomprimerade hd-filmer per sekund. Inser du hur många hårddiskar du kan fylla på en sekund med en sådan överföring in i kontoret?

Det är nu så tätt mellan bärvågorna att de nästan ligger och skaver mot varandra. Med dagens teknik går det inte att driva packningstätheten länge, men det finns andra metoder att gå vidare. Medan man förr i stort sett bara modulerade laserljuset av och på, rör det sig numera om 16 qam-kvadraturmodulation. BT funderar på att gå vidare med 32 qam-kvadratur.

Men BT tar sig ”framåt” på andra sätt också. Britterna är oerhört konservativa, och mycket av kundledningen i England, ”last mile solution”, sker med adsl-lika modem kopplade till kopparledningar hemma hos konsumenten.

BT visade nyligen en ny metod man kallar Gfast för att överföra cirka 600 megabit per sekund dubbelriktat över en kopparledning, vilket i sig är helt fantastiskt. Man häpnar.

Problemet var bara att ledningen inte fick vara längre än 100 meter. I princip fick man hänga en fiberansluten optisk-till-koppar-omvandlare kallad mini-dslam i var och varannan stolpe i bostadsområdena. Det kunde sluta med totalt uppåt en miljon boxar. Man häpnar igen.

När jag sade till BT:s föreläsare att vi slutat med det i Sverige för länge sedan, och att var och varannan svensk har fiber in i kök­et, hade han svårt att tro mig.

Listan:

Hissat:

  • Den 12 november ska förhoppningsvis robotfarkosten Philae landa på komet P67. Den åker själv 20 kilometer, harpunerar och skruvar sig fast på en yta ingen vet mycket om. Och så börjar den skicka hem bilder. Det är lite annat än en larvig dammsugarrobot som går vilse i ett vardagsrum.

Dissat:

  • Vi har just fått en ny laddning politiker som tror att skolan blir bättre om man ger eleverna nya datorer och lärarna noll respekt. Det tog 25 år att förstöra skolan och det kommer att ta 25 år att återställa den i fungerande skick. Så länge kan vi inte vänta. Nästa Pisa-placering? 127?